Vart är rollspelshobbyn på väg?

Mina tankar har sedan en tid tillbaka kretsat kring denna fråga, vart är våran hobby på väg? Hur är det egentligen? Skall man tro de domedagsprofeter som mässar om en ack så mörk framtid där rollspel är en ytterst sällsynt företeelse? Eller skall man sätta sin tillit till positiva sprättar som målar upp framtiden som ett paradis för rollspel och dess utövare? Jag har i varje fall bestämt mig för att sortera mina tankar och dela dem med er.

Vilka rationella faktum talar för att rollspelshobbyn går en mörk framtid till mötes? Det finns klar en risk att moraltanter (och farbröder också för den delen), som till exempel en välkänd dramapedagog, kommer övertyga allt fler människor hur farligt det är att spela rollspel. Även media såsom dagstidningar och television kan påverka de ”breda massorna” negativt eftersom sliskiga (men dock ogrundade) artiklar om mördande rollspelare säljer lösnummer/lockar tittare. Hittills har dock de flesta medium visat sig seriösa och låtit rollspelare försvara hobbyn. Men det finns undantag, lite för många kan det tyckas.

En allt mer negativ syn på rollspel kan bl a leda till:

  1. försämrad chans för föreningar/förbund att få kommunala och statliga bidrag
  2. minskade chanser för föreningar att få tag på lokaler och sponsring
  3. sämre möjligheter att få tag på spelen eftersom affärer avböjer att sälja ”mordmaterial”
  4. sämre nyrektyrering
  5. att rollspelen i värsta fall förbjuds

Om rollspelen får ett sämre och sämre rykte skulle detta kunna vara starten på en negativ spiral för hela hobbyn. I och med svårigheterna som såväl föreningar, förbund och spelföretag utsätts för kommer informationen bli allt sämre och nyrektyreringen allt mindre. Med ett allt färre antal spelare i förbund, föreningar och som konsumenter av rollspel försämras tidigare nämnda grupper alltmer och så fortsätter det neråt i fördärvet. Kan tyckas vara ett orealistiskt skräckscenario. Men spelar vi verkligen så säkert som vi tror?

Vad talar egentligen för vår hobbys överlevnad? En hel del faktiskt. För det första är rollspelsrörelsen i Sverige större än någonsin. Aldrig förut har man haft så stor chans att träffa på rollspelare i sin omgivning som nu. Det är min ringa åsikt att många av dessa är gamla rävar från rollspelsboomen på 80-talet. Men jag har också sett klara bevis på att gruppen rollspelare i de tidiga tonåren är större än man tror. Detta bådar gott inför framtiden.

För det andra har vi ett aldrig så starkt centralt förbund som nu, Sverok. Som ett av Sveriges största ungdomsförbund har Sverok enorma möjligheter och resurser. Vilket inte kan vara annat än bra för hobbyn.

För det tredje kan vi med glädje se fram emot den tiden då alla nu unga rollspelare börjar åldras och få något att säga till om i samhället. Som respekterade medborgare kommer rollspelare inte längre vara ”de där satanisterna som kidnappar oskulder” längre. Ungdomskulturer möter i vårt samhälle alltid hårt motstånd från den inskränkta vuxenvärlden.

Som en fjärde punkt måste jag nämna den så kallade upplysningen. Rollspel har i många avseenden upphört att vara en obskyr företeelse som finniga plugghästar pysslar med i källare om nätterna. Rollspel börjar rota sig i de breda folklagren, jämsides med fotboll, teve-avdyrkan, bingo, skogsmullande eller vad det nu kan vara. Rollspelarna har spridit sig över landet likt en löpeld och nu har de flesta unga människor en rollspelande kompis eller före detta pojkvän. Sverok har försökt samordna oss i kampen för upprättelse och visst har de lyckats? Information är nyckeln till friheten. Sveriges medborgare börjar sakta men säkert att öppna ögonen och med detta utplånas fördomarna om vår hobby allt mer för var dag som går.

Innan du bläddrar vidare så ber jag dig nu stanna upp och samla tankarna. Vi står i ett vägskäl. Skall hobbyn sälla sig till de mer traditionella folkrörelserna eller kommer den att försvinna som en parentes i historien? Som det ser ut nu kan det gå åt vilket håll som helst. Det är upp till oss! Vi måste alla dra vårt strå till stacken och hjälpa hobbyn och våra rollspelande kamrater över hela landet, ja hela världen. Frågan är hur många fler enstaka fall av mystisk död i samband med rollspel som Sverige tål?