Tadinor – landet Tzlán

PDF Ladda ner denna landsbeskrivning som pdf

Invånarantal: ca 380 000 invånare.
Areal: ca 260 000 km2.
Huvudstad: Lodosia (ca 2 300 invånare).
Statsöverhuvud: Kejsare Yokási Leoda.
Styrelseform: Feodalism.
Export: Jordbruksprodukter.
Import: Ingen betydande import.
Välstånd: Normalt.
Armé: Liten armé, liten flotta. Bondehär.
Religion: Otarisim.
Övrigt: Tätbefolkat, litet land med en stor andel jordbrukare.

Historia

Tzeláns historia är ganska händelselös och enkel. Som det avskilda land Tzelán är har man undgått nästan allt vad invasioner och krig heter. I urminnes tider befolkades de då något mer bevuxna slätterna av primitiva stammar som livnärde sig på jakt och sedermera jordbruk. Med tiden växte större byar fram och städer som Lodosia grundades. Hövdingarna över stammarna hade redan tidigare efter hundra år av blodiga strider enats under gemensam flagg och Tzelán hade bildats. Kontakten med andra länder har varit dålig undantaget Dossi och i viss mån Rodina som under åren handlat med Tzelán.

Geografi

Tzelán är ett ganska platt land som i söder kantas av höga berg, Spetsbergen. Österut, på andra sidan av den breda och strömma Kall Darafloden, finner man det rika riket Dossi. Bortom Spetsbergen, trots att många tzelánier inte vet om det, ligger det avlägsna Kordulan.

Marken österom Kall Dara är mycket bördig och människorna lever relativt tätt ihop. Gårdar och små byar ligger insprängda bland fälten och åkrarna ty bönderna behöver inte så stora arealer för att odla och överleva. Här och var kan man finna större gods och köpingar, men städer är det ont om.

Klimatet i Tzelán kan tyckas kallt och otrevligt för främlingar, och visst måste även bönderna på fälten bita ihop när vinterblåsten gör sitt. På vintrarna när Nordanhavets vindar blåser som starkast gör man klokt i att hålla sig inne ty temperaturen kan falla ner till tjugo minusgrader eller mindre. Under årets varmare Månar är vädret mer behagligt, men ändock ej på något sätt anmärkningsvärt varmt. Nederbörden i Tzelán är stor under alla årstider och över hela landet, även om det är ännu fuktigare längs kusten. På våren när snön smälter kan det också förekomma otrevliga översvämningar i bergstrakterna. I Spetsbergen är det kallt året om och på högre höjd ligger snön kvar även på sommaren.

Vid kusterna blåser det mycket året om, även om vindstyrkorna intensifieras under hösten. I bergstrakterna är det i regel kallare än i övriga delar av landet och kommer man högre upp i bergen blåser det ofta hårt och temperaturen är långt under minus.

Trots detta bistra klimat är landet som sagt bördigt. Hur detta kan komma sig har länge förbryllat de lärda på Öarna. Det har visat sig att i den tzelánska myllan växer grödorna likt ingen annanstans och trots vädrets alla ihärdiga ansträngningar lyckas bönderna skörda gott varje år. I Tzelán växer de inhemska varianterna av rotfrukter, säd, korn och grönsaker som utan rätt tillredningskonst i många fall kan smaka bittert eller skämt. Säkert är dock att dessa växter är idealiska för såväl klimat som jord i Tzelán.

Naturen i Tzelán är vacker, i synnerhet på sommaren, då de stora odlade fälten i olika färger sträcker sig mot horisonten. Här och var står dungar med snåriga, men ack så väldoftande buskar och vid vattendragen samlas hjortar och andra vilda djur. Med stor sannolikhet kan man höra en bonde skrika åt sin tjur eller observera en vagn med hö som drar förbi på en illa underhållen väg.

Folkslag

Utseende

Tzelánerna är ofta välgödda, feta och rundlagda. De är likt kordulerna av normal längd och har samma karakteristiska höga hårfästen. Tzelánierna har hårfärger som går från blont till mörkbrunt och undantagsvis blåa eller gröna ögon. Tzelániernas hy är något glansig, ett yttre drag man finner även hos Dossierna.

Karaktär

Den typiske tzelániern är vänlig och gladlynt. Hon är kan verka lite ointelligent men är i själva verket endast mycket obildad. Man kan hos henne också notera en rädsla för det okända och en märkbar vidskeplighet. Hon älskar sällskap och vänner, ett gott stop mjöd på värdshuset är belöningen efter en hård dags arbete. Hon är i vanliga fall lugn till sinnet, men efter ett par stop så kan hon hitta på de allra konstigaste upptåg.

Språk

Alla talar tzelánska, ett ganska svårt språk för utlänningar. En försvinnande liten del av invånarna i städerna talar dosi (dos­siernas språk) och todintunga (det allmänna språket på Öarna). På landsbygden behärskar mycket få människor något främmande språk.

Städer

I Tzelán finns en hel del byar som dock inte brukar vara stör­­re än att de består av tjugo–trettio bostads­hus. Förutom dessa finns det tre stora städer. Gemensam för de tzelánska städerna är välfärden, stadsborna har gott om pengar om man jämför med omvärlden. Detta beror bland annat på de låga priserna på förnödenheter och de relativt låga skatterna.

Ponodosi

Ponodosi är den största staden i riket och ligger vid den västra handelsleden. Här lever omkring 4000 invånare i frid och fröjd. Hit kommer en hel del dossiska handelsmän för att pröva lyckan. Från trakten letar sig också bönder hit med säd och andra jordbruksprodukter för att sälja till inhemska och utländska köpmän. Staden har inga försvarsverk, men ungefär en torda (tre km) väster om staden ligger greve Lovidos stora borg. Ponodosi har köpt sig fri från greven och betalar nu endast en ringa årlig skatt till kungen.

Lodosia

Lodosia är Tzeláns huvudstad och landets näst största i ordningen. Den ligger strategiskt placerad vid kusten och utgör slutstation för den Västra handelsleden (se ”Dossi” i Runan januari) . Hit kommer en hel del exportvaror från landsbygden som sedan fraktas österut till Dossi. Lodosia är mest känt för sitt stora utbud av glädjehus, för alla smaker och fickpungar. Prosti­tuerade är respekterade i landet, inte värre behandlade än vanliga kvinnor i varje fall. I Lodosia lever runt 2 300 invånare. Staden skyddas av en ringmur i sten (enkel kurtin), men bara ungefär halva staden får plats innanför murarna.

Ladishi

Ladishi är landets tredje största stad med sina 1200 invånare. Staden distribuerar de små mängderna malm man får från Tze­láns enda gruva, Poloda, i bergen. Ladishi är en skitig stad med ganska mycket öppen brottslighet. Staden skyddas av vall och vattenfylld grav.

En halvannan torda utanför staden ligger Sgotilaakademin, Tzeláns enda universitet. Akademin är högst respekterad och här studerar över ett halvt tusende lärare, forskare och elever från de tre Öarna. Sgotilaakademin ligger väl skyddad bakom träpallisader och fyrtio stolta legoknektar är anförtrodda säkerheten. Innanför pallisaderna ligger boningshus, laboratorium, observatorium, skolsalar och förråd i ett stort antal. Flera av husen har en imponerade höjd på uppemot sju våningar. Som sagt är tzelánierna dåligt utbildade och detta förändrar inte akademin, endast en liten del av eleverna är infödda.

Handel

Tzelán exporterar jordbruksprodukter, främst till Dossi men i viss mån även till Rodina. Förutom de välbärgades lyxvaror och lite salt i obetydlig mängd så är importen obefintlig.

Styrelseskick

Landet styr av en kejsare. Till sin hjälp har han Det Visa Följet (i folkmun kallat Följet), tio skarpsinniga män som alla är specialister på sitt område (militär, handel, diplomati etc). Kejsaren är enväldig och styr och ställer oinskränkt över sina undersåtars liv. En förmån kejsaren har bland många är att han får tillträde till det kejserliga haremet, vilket består av de tjugo vackraste kvinnorna i riket.

Kejsaren är nu nära sjuttio år och det blir snart dags för honom att lämna in kronan. Då blir det upp till Det Visa Följet att välja en lämplig efterträdare (självklart helst då en lättmanipulerad marionett).

Under kungen står elva hertigar, med varsitt hertigdöme, som i sin tur har ett par grevar under sig. Varje greve styr ett län, som i sin tur är indelat i bygder, där varje bygd har en baron. I Tzelán så är skillnaden mellan frälse och ofrälse liten i förhållande till andra feodalistiska riken på Öarna. Trots att adeln har en bra mycket högre ställning än allmogen, både formellt och materiellt, så behandlar de i regel folket väl. Denna respekt för sina undersåtar är något av en hederskodex bland Tzeláns adelsmän och kvinnor, även om den i många fall verkar vara kejsaren undantagen.

Utrikespolitik

Tzelán har goda förbindelser med Dossi. Denna kontakt står Det Visa Följet för och riktar sig för närvarande främst till han­dels­huset Kall Aros. Tzelán har också hyfsade kontakter med Rodina och på senare tid har man även haft överläggningar med representanter för Zhu Kemplak. Vad dessa samtal handlar om är dock ytterst konfidentiellt.

Krigsmakt

Kejsare Yokási Leoda har trehundra custoser under sitt befäl. Dessa välutbildade ordningsmän bevakar landet i fredstid, ser till regentens omedelbara intressen och fungerar som officerare över bondeuppdådet i händelse av krig. Custo­serna bär ringbrynja, tunnhjälm och svingar slagsvärd och storsköld. De har även sammansatta bågar och stridstränade hästar klädda i vadderat tyg. Detta kejserliga garde har ett högkvarter på udden i södra Tzelán i form av ett träfort (vallgrav, träpallisad och diverse torn) vari man bland annat samordnar verksamheten och tränar nya custoser.

Bondehären kallas in när den behövs och det var faktiskt länge sedan sist. Man räknar dock med att kunna skrapa ihop över 15 000 tölpar som får stå för sin egen beväpning. I huvudstaden finns också ett förråd spjut, hjälmar och läderharnesk till kanske ett tusende personer.

Bondehärens nackdelar är stora. För det första är de helt gröna i fält och har ingen som helst soldatutbildning. De har även mycket dålig moral, är de inte överlägsna fienden så tar de det försiktigt. De har ingen erfarenhet av att lyda order och ingen vidare disciplin. Det tar minst en Måne att samla hela hären i huvudstaden, så man brukar dela upp dem i mindre armégrupper (en per hertigdöme) under olika befäl som sedan strålar samman i Lodosia.

Bondearmén fungerar dock bra som garnison i städerna, där man inte behöver tänka så mycket för att kunna uppfylla sin uppgift. En fördel är också att de kämpar för sitt fosterland och att de har god lokalkännedom.

Adelsmännen i riket har inga större militära styrkor till sitt förfogande. En liten trupp på kanske tio knektar som garnison i högfästet brukar vara allt, undantaget hertigarna som kan kalla samman sina vasaller. Länsherrarna har krigsplikt gentemot sin herre, i slutändan kejsaren. Kejsare Leoda verkar dock inte frukta krig som det ser ut nu, antagligen med full rätt, och kräver ej att hans undersåtar skall ställa upp med trupper annat än i kristid.

Tzeláns har även en liten flotta i sin ägo. Den består av hundra matroser uppdelade på tre mindre skepp. Skeppen är utrustade med lite av varje, men inga avancerade kastmaskiner. De används som eskort av kungliga transporter och andra mer vardagliga sysslor.

Religion

Tzelánernas officiella religion är Otar­ismen. Otarismen erkänner frukt­barhets­gudinnan Ota. Man har Otatempel lite här och var i landet där befolkningen offrar allt möjligt för att gudinnan skall ge dem många och friska barn och bra skördar. Ota är även livets gudinna, skaparen av människan. Hon härskar över allt liv på Öarna och tzelánierna är hennes utvalda tjänare. Präster saknas inom Otarismen, det finns endast personer kallade Hiraber som sköter om gudatemplen. Religionen är obligatorisk för tzelánierna och ett enkelt medel för konungen att hålla folket i schack.

Enligt religionen skall kvinnor och män leva åtskilda, undantaget vid älskog. Detta har helt naturligt gett kvinnorna en något sämre status även om de ofta går samman och hävdar sin rätt. Att det finns kvinnoråd i byarna är helt naturligt.

Kända personer

Kejsare Ykási Leoda

Ykási Leoda är Tzeláns kejsare. Han är runt sjuttio och sålunda en mycket gammal och sliten man. Största delen av hans dagar ligger han i sängen och flåsar. Hans dagar som flitig harembesökare och sträng despot är räknade.

Vividi Leoda

Vivida är Kejsare Leodas brorsdotter (fadern är död). Hon har rykte om sig att ha tillbringat en natt med över hälften av männen i hela riket. Det kan mycket väl vara sant.

General Jamsi Leoda

General för Tzláns lilla armé och Vividis bror. En djupt religiös och ortodox man som inte ser mellan fingrarna när det gäller ordning i de egna leden.

Handas Prulés

Ansvarig för utrikespolitiken i Det Visa Följet och mannen som står bakom den hemliga kontakten med Zhu Kemplak. Illasinnade rykten påstår att Prulés leder en ondskefull sekt som rövar bort små barn och jungfrur.

Kampanjförslag

I Tzlán finns en del intressanta intriger som du kan bygga din kampanj på. Här kommer några förslag:

Förslag 1

Rollpersonerna kan vara dossiska spioner som ska undersöka Det Visa Följet, kungen och andra mäktiga män i landet. Kan Tzlán bli ett hot mot Dossi i fortsättningen? Finns det krafter som vill avbryta den livsviktiga handeln? Planerar man att rusta upp landets lilla armé? Och vad handlar samtalen med det aggressiva Zhu Kemplak om?

Förslag 2

Rollpersonerna kan vara några adelsmän som vill att adelns makt skall stärkas genom mutor, statskupper och andra ränker.

Förslag 3

RP:na är ett teatersälskap. De blir anställda av en man i Det Visa Följet, Handas Prulés, som ger dem i uppdrag att ersätta kejsaren och några av männen i följet. Med hjälp av sina teaterfärdigheter skall RP:na hoppa in som ersättare för dessa rådsmän som Prulés har ”tagit hand om”.

Äventyrsförslag

Uppslag 1

Rollpersonerna blir anlitade av Vividi Leodas älskare. Han påstår att han och Vivida är djupt förälskade men alla rykten om att han inte är den enda för henne gör honom orolig. Han vill att RP:na ska undersöka sanningen i ryktena.

Uppslag 2

En hel del mystiska historier har berättats om Spetsbergen. En man från universitetet anställer RP:na för att eskortera hans upptäktsresa och ta hand om det rent praktiska (något som de lärda kan vara riktigt dåliga på).

Uppslag 3

Rollpersonerna blir anställda av statsvakten för att infiltrera sig i ett tjuvgille i Ladishi.