Tadinor – landet Rodina

PDF Ladda ner denna landsbeskrivning som pdf

Invånarantal: ca 76 000 invånare.
Areal: ca 150 000 km2.
Huvudstad: Milana (19 000 invånare).
Stadsöverhuvud:
Styrelseform: Plutokratisk oligarki.
Export: Fisk, pärlor och hantverk.
Import: Timmer, metaller, jordbruksprodukter, boskap och tyger.
Välstånd: Normalt.
Armé: Ganska liten och odisciplinerad armé. Stark flotta.
Religion: Religionsfrihet, många små religioner/sekter/kulter.
Övrigt: Rodina styrs av handelshusen. Diplomatiskt ansträngt läge med Zhu Kemplak som landet för övrigt handelsblockerar.

Historia

För drygt 500 år sedan var Rodina en stormakt som växte sig större och så småningom blev ett imperium med kontroll över stora delar av Tadinor och med många provinser Öarna runt. Denna tidsålder kallas just den Rodinska Epoken. Danol den Store var mannen som byggde imperiet och ledde den nya stormakten, en härskare höjd till skyarna i de mångtaliga, gamla skrifter som finns bevarade.

Rodinska vetenskapsmän lade grunderna för den kunskap man nu besitter på Öarna. Matematiken, astronomin och biologin är några exempel, men rodinerna bröt också ny mark i områden såsom agronomi och arkitektur. Just byggnadskonsten är ett utmärkt exempel på tidens anda, man byggde sinnrika murar och fästningar varav flera står kvar än idag. Trots att de flesta av byggnationerna numera är skamfilade och kantstötta så var de en gång mycket vackra med inskriptioner och inristningar i de olika sorters stenar som de byggdes i.

Det rodinska stormaktsväldet varade dock bara i drygt två hundra år, skrifter berättar hur en statskupp år 1211 blev dödsstöten för ett imperium redan plågat av krig och inre maktspel. Under imperiets sista decennier var folket missnöjda, belastade som de var med dryga skatter och tvångsrekryteringar till armén. Ett starkt systemförakt visade att människor glömmer fort; innan Danol den Store kom till makten var Rodina en liten nation bland alla andra. Men i dagarna våra har minnet efter mannen som skapade det rodinska väldet väckts av nyfikna historiker och mången är de män som med melankolisk och nationalistisk stämma hyllar Danol som rikets genom tidernas störste regent. Folk i gemen har dock föga kunskap om dåtidens dekadans, de lever i nuet och många vet inte ens vem Danol var.

Folkrevolutionen avrättade inte bara imperiehärskare Coppanol den Vackre och krossade stormaktsväldet, utan de förstörde också hela det politiska systemet. Man övergick abrupt till en form av oligarki, ledd utav Statsrådet, som sedan dess styrt landet och krigets bana är för länge sedan ett avslutat kapitel.

Var Danol blev begravd är okänt. Många äventyrare har kastat bort sina korta liv på sökandet efter graven och den enorma skatt som sägs göra Danols lik sällskap.

Geografi

Rodina ligger på nordvästra spetsen av ön Tadinor. Landet består till största delen av karga slätter och kala, flacka kullar, med undantag för några mindre berg utanför staden Silian. Hoppfulla och entusiastiska undersökningar har tyvärr visat att Stor­massivet inte innehåller några som helst användbara mineralier. Dock ger bergen ett behövande tillskott av byggmaterial (sten) till staden och de närliggande byarna.

Människorna i Rodina bor till stor del i någon av de fyra städerna i riket, vilka är gigantiska till sin storlek. Många rodiner bor också i mer eller mindre direkt anslutning till städerna i byar av varierande storlek. Resten av befolkningen strövar omkring på de enorma öde slätterna som nomader eller så är de envisa nog att odla längs Storflodens sakta porlande vatten. Landsbygden är klart glesbefolkad; man kan säkert färdas mellan två städer utan att träffa på mer än en tadinsk stäppkanin.

Storfloden är en av de största floderna på Tadinor. Den skänker rodinerna ett naturligt försvar vilket kompletteras med väldiga murar i norr och öster. Försvarsverken är uppförda på Rodinas stormaktstid för över femhundra år sedan av Danol den store. Genom att förstöra de få broar som finns längs floden måste fienden, för att ta sig till huvudstaden, slå sig igenom vid murarna. Anfallaren får säkert svårt att bygga flottar – det växer kanske ett träd per hektar mark i Rodina. Och eftersom Storfloden är mycket bred är det komplicerat att bygga broar, en liten styrka kan på andra sidan omöjliggöra bygget med hjälp av missilvapen eller ett par krigsbåtar. Fienden kan heller inte transportera proviant eller materiel längs floden, den enda infarten är vid huvudstaden som är strängt bevakad av landets slagkraftiga flotta.

Rodina gränsar endast mot Zhu Kem­plak – i söder – och längs gränsen slingrar sig en imponerande mur, också den från Danols tid. Liksom de andra försvarsverken i Rodina är Danols Mur, som den kallas, av åren illa åtgången; stenarna är bevuxna av klängväxter och mossa, vittrade och på sina håll finner man rejäla bräscher i muren. Patrulleringen sker ytterst sporadiskt och antagligen skulle man kunna smuggla in en hel armé utan att någon skulle märka något. Å andra sidan verkar det som om den alltmer ansträngda relationen till grannlandet Zhu Kemplak leder till en ökad beredskap inom det militära.

Naturlivet har så länge man kan minnas varit torftigt på den rodinska halvön; vegetationen består av enstaka träd och kringblåsande buskar. Till djurlivet räknas de otaliga stäppkaninerna, ett fåtal hjortar, lite fisk i floden och annat småvilt.

Klimatet är kyligt, höst 20 grader (oftast runt 15 sträcket) på sommaren och på vintern är temperaturer neråt minus 30 grader inte alltför ovanliga. Nederbörden i Rodina är liten – landet ligger i torka nästan året om. Snö på vintern är ovanligt och ses som ett dåligt omen inför det kommande året. Sägnerna säger att klimatet var strålande förut, med varma somrar, vattenfyllda brunnar och gröna ängar.

På hösten brukar det blåsa kraftiga stormar från nordväst (i folkmun kallas höststormarna ofta för att den ”ondes” portar öppnas, men den ”onde” har olika skepnader i landet eftersom befolkningen underkastar sig en rad olika religioner).

Folkslag

Utseende

Rodinerna hör till det vanliga folksläkten på Tadinor; det tadinska släktet. Trots detta har de präglats av sitt liv som sjö- och stads folk. De är ganska smala, smidiga och medellängden ligger på 170 cm (män) och 160 cm (kvinnor). Deras händer har långa fingrar (på intet sätt överdrivet) och är ytterst lämpade för hantverk. En rodin har i regel också något bättre syn än andra folkslag. En del lärda män och historiker påstår att rodinerna till viss del härstammar från ett nu utdött människosläkte och att detta skulle förklara skillnaden mellan rodinerna och tadinerna. Andra säger däremot att rodinernas förfäder levde annorstädes och för tusentals år sedan efter en folkvandring hamnade just i Rodina, och att de först levde någon helt annanstans på Öarna, eller kanske bortom dem?

Karaktär

Ett utmärkande drag för rodinerna är att de är slarviga och ganska lata. De arbetar inte mer än de behöver och skulle helst av allt inte arbeta alls. Dock så har regeln ett undantag; när det gäller hantverk och handel är de kända för sin noggrannhet och perfektionism.

En typisk rodin ogillar krig och föredrar fredliga lösningar på konflikter. Ett annat vanligt drag hos rodiner är att var och en sköter sitt, inte av egoistiska men av etiska skäl. De tycker heller inte om främlingar på hemmaplan, men de trivs själva utmärkt i andra kulturer.

Språk

Rodinerna talar två språk. Handelsmän och stadsbor behärskar ofta todintunga förutom att en ganska stor del talar god rodini. Nomader och bönder talar enbart rodini och sällan något annat.

Rodini är ett gammalt språk som man talat i Rodina sedan urminnes tider. Trots alla år som gått har rodini inte förändrats nämnvärt och en läskunnig rodinier kan utan större problem tyda en skrift från till exempel Danols tid. Språket är i tal ganska vackert och klingande men dess skriftspråk består av lustiga tecken, symboler och bilder som är främmande för många andra tadiner. För en främling kan rodinska skrifter te sig lite lustiga, men har man väl lärt sig det slås man av språkets logiska och sinnrika uppbyggnad.

Städer

I Rodina ligger fyra mycket stora städer, samtliga vid kusten. Alla städerna undantaget Silian växte fram under Danols tid och stora delar av städerna präglas av just den epokens byggnadsstil. Här finns bland annat höga torn och bastanta tvåvåningshus byggda i fyrkantiga stenblock och monstruösa statyer. De exklusivare byggnaderna är ofta smyckade med stora, vackra – om än slitna – stenstatyer som lejon och drakar vid entréerna, på väggarna och taken.

Dock har städerna vuxit avsevärt sedan Rodinas storhetstid; eftersom jorden bara blir alltmer ofruktbar med tiden så flyttar det varje år in ytterligare bönder från landsbygden. Som en följd av detta har man varit tvungen att bygga nya hus; hela Silian och nyare delar av de andra städerna är byggda i murbruk uppblandat med stenflis. Dessa hus har ofta endast en våning, med möjlighet att använda taket till exempelvis förråd.

Milana

Milana, huvudstaden, är den största i landet med imponerande stenbyggander från svunnen tid. Härifrån bedrivs handel med västra halvklotets alla hörn. Vid hamnen och runt hela havssidan av staden står gamla, bastanta vågbrytare för att skydda mot de kraftiga höststormarna.

Trisani

Trisani med runt 17 000 invånare är likaså en handelsstad med en stor hamn och en väldig försvarsmur och en stor borg, allt i kompakt sten och hårt ansatt av tidens tand. En stor del av landets lilla armé är posterad här.

Silian

Silian har 11 000 invånare och är inte ens hundra år gammal, men den har vuxit otroligt snabbt. Ett resultat av den snabba befolkningstillväxten är misären; nedanför kullen som centrala Silian är belägen på och utanför stadens vallgravar ligger ett enormt slumområde. Här lever nästan hälften av invånarna i en härva av fattigdom, kriminalitet och elände.

Alini

Alini är en jämförelsevis liten stad med omkring femtusen invånare. De flesta av de gamla stenhusen är slitna, likt allt från Danols tid.

Handel

Rodina bedriver handel med samtliga länder på ön Tadinor förutom Zhu Kemplak som man handelsblockerar. Man handlar dock med Tuck Kemplak, trots att de är allierade med Zhu Kemplak. Handeln med Tuck Kemplak är alldeles för viktig för Rodina ur ekonomisk synpunkt. Man bedriver även ivrig kommers med länder på de andra två stora öarna runt Tadinor; Korda och Dakka.

Viktiga exportvaror är Rodinas eftertraktade hantverk, pärlor som samlas längs sandstränderna och fisk som man drar upp i båtar längs kusterna. Rodina importerar i störst omfattning jordbruksprodukter (av Wael, Tzélan, Markorien och Delinor), metaller (av Dossi, Delinor och Harbadh), timmer (av Kordulan och Kaad), boskap (av Tuck Kemplak) och tyger (av Harbondi).

Styrelseskick

Rodina saknar en suverän ledare, landet leds av handelshusen som har representanter i Statsrådet. Antalet ledamöter beror på hur mäktigt huset är. Även kyrkorna, hantverkargillena och torunerna (borgmästarna) har representanter som, om de samarbetar (vilket de sällan gör), också kan få en betydande roll. Statsrådet är löst sammansatt och behandlar riksomfattande frågor som t ex armén, handelsförbindelser, utrikespolitik och statskassan. Sammanhållningen är ganska dålig, om än inte jämförbar med läget i Dossi (se Runan #15), och beslutsproces­serna kan ta lång tid. Handelskraft är inte direkt Statsrådets främsta egenskap. I övrigt härskar torunerna i städerna men de påverkas starkt av handelshusen som utgör landets stomme. Torunerna väljs av Statsrådet och sitter därefter kvar på livstid (de kan avsättas i extrema fall).

Utrikespolitik

Rodina är ett fredligt land som har goda förbindelser med flera länder. Dock ogillar de Zhu Kemplaks aggressiva utrikespolitik och det visar de genom att utfärda en omfattande handelsblockad mot landet. Karzan, Zhu Kemplaks härskare (se kommande nummer av Runan) har hotat Rodina vilket tvingar landets armé att förbereda sig på anfall söderifrån. Läget länderna emellan är helt klar mycket spänt och krig kan bryta ut vilket månad som helst.

Krigsmakt

Rodina har en liten blygsam armé på cirka 2000 soldater. Av dessa är runt 1500 lätta infanterister, beväpnade med spjut, sköld och dolk. De är klädda i läderharnesk och öppna hjälmar. Ytterligare 300 räknas som tungt infanteri, beväpnade med slagsvärd och sköld eller tvåhandsvapen. De är klädda i fjällpansar med ringbrynjehuva och öppen hjälm. De resterande 200 är bågskyttar, beväpnade med kortbågar och svärd eller dolkar. De bär läder och öppen hjälm.

Rodinas armé är dåligt utrustad, dåligt tränad och dåligt sammanhållen. Den utgör till största del värvade slashasar från fattigkvarteren, eftersom Statsrådet helt enkelt inte anser sig ha råd med professionella legoknek­tar. Man har heller inte något egentligt kavalleri, vilket annars skulle vara ytterst effektivt på Rodinas öppna slätter. Till arméns fördel kan nämnas att de har flera bra om än slitna försvars­­­anläg­­gningar och att de slåss med bra moral. Arméns enda syfte är att försvara landet från angrepp utifrån och eventuellt upprätthålla ordningen vid upplopp och kravaller av stora mått. Om krig skulle bryta ut skulle invånarna i Rodina säkert inte lita så mycket på det centralstyrda försvaret utan föra krig var och en för sig (var och en sköter sitt) och på så sätt försvåra för angriparen, även om detta försvar skulle vara mycket kaotiskt.

Flottan däremot är mycket stark och slagkraftig. Den skyddar Rodinas intressen till sjöss, vilket i fredstid innebär att bekämpa pirater och eskortera handels­konvojer. Anledningen till att den är så stark är att handelshusen (vilka mer eller mindre styr Rodina) ger den hög prioritet och skjuter till pengar. Flottan består för tillfället av 20 karacker och 1600 man. Karackerna är utrustade med två spjutkastare och ett arbalest i fören, fyra spjutkastare och fyra arbalest på vardera sidan. De har även en spjutkastare i aktern samt en stor slunga som är genialiskt monterad på ett kugghjul, med hjälp av vevar kan man vrida den 180 grader.

Religion

Alla religioner är tillåtna i Rodina, vilket är mycket ovanligt i 1500-talets Tadinor. Religionsfriheten är långt ifrån ett tecken på Statsrådets humanism, mer ett bevis på handelshusens obefintliga religiösa intressen.

Litonismen har fått fäste i fattigkvart­eren i de stora städerna (Litonismen kommer att behandlas ingående i kommande nummer av Runan). I Rodina finns annars fler små församlingar än i några andra länder. De tillber gudar som ingen annan än de själva hört talas om. Rent allmänt tror många rodiner på det övernaturliga, sagor om tomtar och troll berättas i varje hem. Denna vidskeplighet som berättigar alver och liknande har i en av Statsrådet nyligen fattad lag förbjudits. Denna något underliga lag antogs antagligen pga starka påtryckningar från Litonistkyrkan, som identifierar vidskeplighet som kätteri.

Kända personer

Vilion Dalerid

Vilion är en av handelshuset Redilins representanter i stadsrådet. Redilin är Rodinas ledande handelshus. Vilion är bror till Vilin, Redilins sittande ordförande. Vilion är 37 år gammal och redan en ledande och inflytelserik person i stadsrådet. Han sägs av sina rivaler vara listig och intelligent samt väldigt karismatisk.

Mevilivi Noin

Mevilivi är en av det stora handelshuset Nerons representanter och stadrådets nuvarande ordförande. Han är 53 år gammal och lider av en lungsjukdom. Tidigare var han den absolut ledande personen i rådet men nu har Vilion tagit den platsen. Mevilvi röstar nästan alltid tvärtemot Vilion, och stark osämja dem emellan har förpestat och kommer förpesta tillvaron på månget sammanträde i stadsrådet.

Tevol Tendirin

Tevol är Milianas Torun. När han får tid att gå på rådets möten han ha en ganska betydande roll, men då han lägger stor mäda på att försöka förbättra tillvaron för stadens fattiga är han omtyckt av såväl handelshusen som hantverkarna. Han är 49 år gammal och mycket omtyckt som torun i Miliana.

Temil Talaed

Temil är hantverkargillenas främsta representant i Statsrådet. De andra hantverkar representanterna röstar nästan alltid likt honom. Temil har visat sig vara en riktig eldsjäl när det gällar att förstärka hantverkarnas inflytande i rådet, och han har redan lyckats förhandla sig till både en och två förmåner. Han är 42 år men vid ypperlig hälsa.

Vilin Dalerid

Vilin är ordförande för Rodinas största handelshus, handelshuset Redilin. Vilin Dalerid är 52 år gammal. Han är mycket duktig på handel och diplomati, och under hans tid som ordförande i Redilinska rådet har handelshuset växt till sig oerhört. Han är också mycket förtjust i mat och dryck, och är på god väg att bli så fet att han inte kan röra sig på egen hand.

Krion Gyton

Krion är en av Rodinas två överstar. Han är 54 år gammal och har tjänstgjort i armén sen unga dar. Han började som simpel fotsoldat och har sedan arbetat upp sig den hårda vägen. Han sägs vara en skicklig strateg och har sina mäns fulla förtroende, och på senare tid har han även gjort sin röst hörd i politikens värld.

Demion Lodac

Demion är den andra översten. Han är 42 år gammal och har även han tjänstgjort i armén sedan han var ung. Dock började han sin karriär som kapten p.g.a. att hans far var den förre, numera avlidna översten. Även Demion lär vara en god strateg, även om han är starkt beroende av kaflas. Han behandlar sin kår mycket strikt och straffas även de minsta felstegen mycket hårt. Visst är soldaterna rädda och disciplinerade med de saknar helt den ömsesidiga respekten och förtroendet som finnes i Krions led.

Ervin De´vill

Ervin är en slags national hjälte i Rodina. Han är kapten på ett piratjägar skepp som hyrs in av handelshusen. Han och hans mannar har satt stopp för mången piratskepp. Han är ärofull till sinnelaget och hämdlysten mot piraterna, det sägs att hans föräldrar blev dödade av sjörövare i Ervins unga år. Han är en hjälte i Rodin­iernas ögon. Pratet om att han skulle vara girig vill de inte höra talas om. Han är 30 år.