Tadinor – landet Kordulan

PDF Ladda ner denna landsbeskrivning som pdf

Invånarantal: ca 180 000 invånare.
Areal: ca 230 000 km2.
Befolkning: 63% människor, 33% ulvmän, 4% halvulvmän.
Huvudstad: Tackha (4 900 invånare).
Statsöverhuvud: Kung Taranov d y.
Styrelseform: Monarki (i vissa avseenden demokratisk).
Export: Timmer.
Import: Boskap.
Välstånd: Normalt.
Armé: Normalstor armé, en mindre flotta.
Religion: Ulvmännen tillber Sacka­ranah och människorna är Partoister.
Övrigt: Befolkat av både människor och ulvmän. Raserna lever i fred med varandra.

Historia

Man tror att kordulerna ursprungligen kom från Tzelán, över Spetsbergen. Redan då fanns ulvmännen i nuvarande Kordulan vilka levde ett fridfullt liv i skogen. Människorna slog sig ner på slätterna och började bruka jorden och lämnade skogen ifred, i rädsla för ”odjuren”.

Åren gick och människorna blev allt fler, de bildade större byar som växte och i och med en ökad handel blev till städer. Det var då guden Parto skall ha kommit ner från himmeln och gett den unga mannen Ritpo Alani det svåra uppdraget att ena landet (står omskrivet Waladen (den heliga skrift) kap. 1 avs. 1). Denne utförde sitt, enligt sig själv, gudomliga uppdrag och berättade för folket om sin uppenbarelse. Många följde honom, men säkert lika många blev hans fiende. Ett hänsyslöst krig utbröt som varade i 300 dagar och 300 nätter. Ur kriget gick Alani med allierade som vinnare och under hans ledning lade man grunderna för det som idag är Kordulan.

Men, när ryktena om de mystiska varelsernas stora och underbara stad i skogen nådde kejsar Alani, drabbades han av en oerhörd svartsjuka och maktlystnad. Han började tillverka stora mängder vapen och samlade sina trogna för att anfalla skogen. Så blev det, men till allas förvåning hade ulvarna vapen av gott slag och de kämpade som (av)gudar. De lät inte människorna få något fotfäste i Dobalan­skogen, men kejsaren gav dessvärre inte upp. Som av ett under dog dock Alani kort och hastigt därefter i ett slaganfall och människorna och ulvarna slöt fred. Nu beslöt de före detta fienderna, tillsammans med den framväxande kyrkan, att man skulle bilda ett råd att kontrollera vad härskaren, från och med då kallad kung, sysslade med. Detta råd har, trots frånfall på grund av despotiska regenter, under åren utvecklats till den Regering man ser i Kordulan idag.

Geografi

Kordulan ligger på den södra delen av ön Korda. I norr utgör den enorma bergskedjan Spetspergen en naturlig gräns mot de båda övriga länderna på Korda; Tzelán och Dossi. Annars är Kordulan omgivet av hav; Maritanen i söder, Nordanhavet i väster och Krebash sund i öster.

En stor del av landet beslöjas av de stora träkronorna i den jättelika skogen Doba­lan. Området är mestadels befolkad av ulvmän, men även en del människor lever i små enklaver här. Topografin i riket är platt, vilket gör marken idealisk för uppodling. Dock är jorden inte den bördigaste, men bönderna brukar klara sig. Utanför skogen är majoriteten av befolkningen människor, även om ulvmän är en naturlig del i samhällsbilden. Kordulans kyrko­stat Partolonia befolkas dock nästan enbart av människor.

Det regnar mycket i riket och ett betungande lågtryck ligger oftast över denna del av Korda. Den stora nederbörden kan ibland spola bort hårt arbetande bönders uppodlade jordplättar och orsakar nu som då även lokala översvämningar. Regnet gör dock bara gott för skogen, som växer så att det knakar.

Temperaturen i Kordulan ligger runt tjugo grader under de varma Månarna och omkring minus tio grader under den snöiga vintern. Att skida fram i den snötäckta Dobalanskogen under vintern är en härlig upplevelse.

Folkslag

Människorna

Utseende

Kordulerna är oftast av normal kroppsvikt och längd. De har nästan alltid ljus- eller mörkbrunt hår, men brun-svart, rödbrunt eller till och med blont hår förekommer. Ögonfärger som dominerar är blå, brun eller grön. Ett annat utmärkande drag hos människorna är deras höga hårfästen.

Karaktär

Kordulerna är i regel osjälviska och gästvänliga mot de få besökare som kommer till deras land. Andra allmänna drag man kan finna hos många korduler är ett irriterande dåligt minne och en ganska allvarlig inställning till livet.

Utomstående har ofta svårt att förstå varför människorna i Kordulan accepterar ulvmännen, eftersom dessa förtrycker människorasen på grannön Dakka. Den allmänna uppfattningen bland utlänningar, som inte vistats någon längre tid i Kordulan, är att ulvmännen här skulle vara av exakt samma virke som de på Dakka. Det är dock inte någon mening som kordulen i gemen delar.

Kordulerna har nästan aldrig haft planer på erövringskrig. Varför skulle man lägga sig i vad andra länder pysslar med? De brukar inte heller vara intresserade av nyheter eller hjälp utifrån, de har sitt att sköta här och gör det utan inblandning av andra länder.

Språk

Alla korduler talar flytande kordulanska, ett mycket gammalt språk som på senare år influerats starkt av ulviskan. Majoriteten av befolkningen talar även ulviska och i hamnstäderna talar en tiondel todintunga.

Ulvmännen

Utseende

Ulvmännen är i förhållande till människorna stora och kraftiga. De är ofta uppemot, och inte sällan över, två meter långa. Deras kroppar sväller ofta av grova muskler. Deras ögon är rödaktiga och de har i regel vassa tänder. Dessa drag bevisar enligt Öarnas lärda att ulvmännen i urminnes tider var fyrbenta rovdjur.

Skogsulvmännen har mycket mer hår än andra stammar av ulvmän på Öarna. De har grå, tjock hud som är mer eller mindre täckt av grått till svart hår.

Av förklarliga skäl ser ulvmännen absolut inte attraktiva ut i mänskliga ögon. Första gången man stöter på en ulvman är det lätt att tro att besten skall hoppa på en och äta upp en vilket sekund som helst. Dock är de de flesta, i varje fall de i Kordulan, riktigt trevliga och fredliga.

Karaktär

Skogsulvmännen ligger på samma intellektuella nivå som människorna. De är som sagt fredliga, i mycket större utsträckning än sina kusiner, bergsulvmännen på ön Dakka.

Vad skogsulvmännen saknar som så många människor lider av är maktbegär. Om en ulvman är ond eller gör onda gärningar är det av andra anledningar, till exempel kärlek, familjefejder eller konkurrens om föda, inte enbart för att vinna suveränitet. Det de kämpar för är ofta att bli accepterade av människorna och de flesta tar mycket illa vid sig när människor diskriminerar dem. De älskar att jaga och vistas ute i det fria, även om de ogillar att sitta till häst. En annat egenskap är deras envishet att nå sina mål, vad det nu än kan vara.

Språk

Alla ulvmän talar ulviska. Majoriteten talar även kordulanska och likt människorna i landet så talar var tionde ur befolkningen i hamnstäderna todintunga, det allmänt accepterade språket på Öarna.

Halvulvmän

Utseende

Halvulvmännen kan se ut på många olika sätt. Vissa påminner starkt om människor, andra om ulvmän och ytterligare andra ser verkligen ”blandade” ut.

Det är oftast modern som sätter starkast prägel på avkomman. Om hon var ulvkvinna är chansen stor att halvulvmannen blir mer ”ulvisk”, och vice versa.

Som regel är halvulvarna, som de också kallas, bredare och muskulösare än vanliga människor. De är ofta, nästan alltid, gråa i hyn. En halvulv som har hår likt en ulvman är dock mer ett undantag än en regel. Nästan alla får mänskliga ögon, men ungefär hälften får vassa rovdjurständer.

Karaktär

Karaktären skiljer sig avsevärt, mest beroende på var individerna växer upp. Halvulvarna är ofta mer accepterade bland människorna än bland ulvmännen. De senare ser ofta ner på halvulvmännen och utesluter dem ur sina samhällen. Dock känner sig blandminoriteten ganska utanför vart de än står och skäms ofta för vad de är. Vissa är emellertid stolta för att ha två rasers egenskaper, men de är alltför få till antalet.

Språk

Detta beror helt på uppväxtmiljön. Om de likafullt växer upp med båda sina ursprungliga föräldrar lär de sig båda språken.

Städer

Det finns fyra stora städer i riket medan resten av befolkningen lever i små byar eller på fristående gårdar.

Tackha

Tackha är med sina nära femtusen invånare det största samhället i Kordulan och tillika rikets huvudstad. Drygt var sjunde av stadens invånare är ulvman. Här finns konungens ståtliga palats och rådets smått blygsamma byggnad. Staden är centrum för timmerexporten och hamnen kallas ofta ”stockhamnen” i folkmun, ty här dominerar timmerstaplar och högar med virke statsbilden. Även stora mängder boskap skeppas in här. Tackha är i övrigt en vacker stad med uråldriga anor. Staden har besparats ödeläggande krig och en hel del gamla byggnader och parker står stolt kvar och påminner om svunna tider. Staden skyddas av en gammal statsmur, en enkel kurtin, med tre stora stadsportar i enkla men bastanta porttorn.

Partolo

Partolo är huvudstaden i kyrkostaten och styrs sålunda utav kyrkan. Nittionio av hundra invånare är människor, och det lever omkring 2 300 personer här. Den mest betydelsefulla byggnationen är Partoismens huvudkyrka, ett gudahus som närmare likar ett slott med fyra magnifika torn som sträcker sig mot himlen. Varje nytt årtionde bygger man på en ny våning på varje torn för att på så vis komma närmare guden Parto. Andra sevärdigheter i Partolo är den varma källan Gila som var dag vid middagstid sprutar hett vatten över Gilaplatsen och de hängivna pilgrimerna som bevittnar skådespelet. För en besökare verkar staden annars lugn och behaglig, med ett naturligt inslag av munkar, kyrkknektar och religiösa budskap, men även ivriga studenter. I det kyrkliga universitetet, Partoskolan, pågår nämligen ständigt debatter och forskning som kontinuerligt presenterar religiöst korrekta lösningar på världsliga problem. Partolo har inga igentliga försvarsverk, men utanför staden ligger den kyrkliga legionens fort.

Dulan

Dulan är den andra stora staden i Parto­lonia, kyrkstaten. Det lever runt 1 700 personer i staden och andelen ulvmän är större än i Partolo men ändock liten. På senare tid har statsrådet, bestående av religiösa ledare, fått problem. Det hela började med att organiserade ligor, främst sammanslutningar av ulvmän, växte sig allt större och fler och grövre brott. När dessa började konkurera med varandra om sina illegala inkomstkällor blev följden blodiga uppgörelser. Ganska omedelbart svarade statsledningen med att fördubbla statsvakten men när inte detta hjälpte utbildade man en specialstyrka, senare kallad Hirden. Hirden slog i början till mot allt och alla som verkade skumma och eftersom tiden gick förlorade statsrådet kontrollen över sin egenstartade vaktstyrka. Hirdmedlemmarna avrättar nu misstänkta på plats utan rättegång och sprider skräck inte bara bland stadens undre värld. De är hatade och fruktade av alla, inte minst brottslingarna som de senaste Månarna har hållit sig under jorden. Medlemmarna i Hirden är farliga, erfarna, stridsärrade och desvärre ofta blodtörstiga och enkel­spåriga män (i mindre utsträckning kvinnor). Dock så skakas Dulan fortfarande både nu och då av förfärliga gatustrider när gängen drabbar samman med varandra och Hirden och då kan statsvakten införa undantagstillstånd i veckor. Staden har inga försvarsverk men ligger naturligt skyddad i en våtmark.

Khiorle

Khiorle är ulvmännens stad. De allra flesta av invånarna är ulvmän. Staden ligger djupt inne i Dobalanskogen, begraven bland träd och buskar. Här behandlas mycket stock till timmer, ved, plank eller vad det nu skall bli, för att sedan användas men även för transport till Tuckha. Av de 3 100 invånarna livnär sig en stor andel på skogen, men då inte bara som timmerhuggare utan man finner också många jägare, örtasamlare, stigfinnare, djurtämjare med mera i staden. Även hant­verkar­gillena i Khiorle är starka och Hantverkarstaden erbjuder invånare och besökare allhända vackra ting och gedigna bruksföremål. I synerhet hantverk i trä är populärt vilket beror på att Dobalanskogen har rika tillgångar på unika träslag. Khiorle skyddas av tvenne ringar med vallgrav och pålverk. Två vägar leder igenom försvarsverket genom portar som skyddas av funktionsdugliga porttorn i trä.

Kyrkostaten

Partolania är en kyrkostat som ligger på Kordulans västkust. Staten sträcker sig mellan två av landets största städer, Partolo och Dulan. Det är huvudsakligen Partoismkyrkan som styr kyrkostaten, men kungen kan dock med stöd av i stort sätt alla regeringssmedlemmar lägga in ett veto vilket begränsar kyrkans handelsfrihet. Ulvmännen blir sällan sämre behandlade i kyrkostaten än i övriga delar av Kordulan eftersom jämnlikhet är religionens motto, dock söker de sig sällan hit p g a religiösa skäl (ulvmännen har en annan religion, se nedan).

Kyrkostaten Partolania bildades officiellt för mindre än ett sekel sedan, men har egentligen alltid varit en särskild stat. Regeringen och kungen har desperat försökt behålla sitt starka inflytande i området men mycket tyder på att kyrkan kommer att bli totalt suverän inom kort. Huruvida denna konflikt kommer att lösas utan blodspillan återstår att se.

Handel

Uteslutande all handel med kordulanska varor sker i Kordulan. Skepp från främmande länder kommer till någon av hamnstäderna och gör affärer med de inhemska köpmännen. Det är inte ofta man finner ett handelskepp med kordulansk flagg i haven runt Öarna, och lika ovanligt är det med kordulanska handelsman i främmande länder.

I exportväg är timmret klart viktigast och den handeln ger ett stort tillskott till statskassan. Dock är kommersen i Kordulan rätt sval, inte många köpmän sätter sin fot i detta avlägsna och för de flesta främmande land. Den kordulanska kronan har skrivit på långa bindande avtal med vissa handelshus som mer eller mindre ger några få köpmän monopol på landets export.

Styrelseskick

Kordulan styrs av kung Taranov d y som fått sin krona i arv. Till sin hjälp, och även till sitt förtret, har kungen en Regering om femtio personer (varav omkring tio är ulvmän). Alla beslut av vikt måste godkännas av Regeringen som i sin tur ibland tar hänsyn till den allmänna opinionen. Rege­rings­ledamöterna tillsätts dels – halva kvoten – av kungen och dels – resten – genom votering i rikets huvudstad Tackha. Röstberättigade är män över trettio års ålder med en viss inkomst (minimuminkomsten bestäms från år till år men är alltid så pass hög att endast välbärgade borgare och adelsmän har möjlighet att rösta). Valbar är röstberättigad invånare men i praktiken endast de allra för­mögnaste personerna ty det är mycket dyrt att dels betala kandidatkostnaden till kronan och dels att köra igång en valkampanj. Efter påtryckningar från ulvmännen har man fastställt att fem regeringmedlemmar skall vara ulvmän och väljas i Khiorle, ulvmännens stad.

Utöver Regeringen har även kyrkan, Partoismen, en del att säga till om, på grund av sin världsligt ekonomiska och militära makt och genom sitt religiösa inflytande över folket. Kyrkan ger sitt stöd till särskilda kandidater som i gengäld gynnar kyrkan i viktiga frågor. Kyrkledningen har också god kontakt med den nuvarande konungaätten som är känd för sin religiösa hängivelse.

Många ulvmän vill få igenom en jämnställd rasfördelning i Regeringen men Taranov verkar föga sympatisk i denna fråga.

Kordulan är indelat i socknar som styrs enskilt av statligt anställda ombudsmän med medhjälpare. En socken brukar ha bortåt fyrahundra invånare och det finns hundratals socknar i riket totalt. Ett tiotal socknar ingår i en härad och lika många härader i ett landskap. Kordulan är sålunda indelat i fyra stora landskap; Karash i nordväst, Takbah i sydväst, Drech i söder och slutligen Dobalan som utgörs av skogen med samma namn.

De fyra stora städerna är undantaget från regeln. Tackha och Khiorle styrs av borgråd med medlemmar som röstas fram av konung och regering, medan Partolo och Dulan är friköpta stöder som styrs av kyrkliga representanter.

Utrikespolitik

Kordulan har dåliga eller inga förbindelser med främmande länder. Dessa obefintliga relationer är helt ömsesidiga, Korulan håller sig på sin kant utan inblandning av utomstående riken. Dock träffar Kung Taranov och delar av Regeringen representanter från Rodina, Wael och Tuck Kem­plak varje år för att förhandla och bli informerade om läget på Tadinor.

Kordualns ledning bryr sig föga om Zhu Kem­­plak och Karzans aggresiva utrikes­politik (se kommande nummer av Runan). Som Taranov brukar säga; ”Tyranner kommer, tyranner går”. Kordulan exporterar stora mängder timmer till Tuck Kemplak, vilka är allierade med Karzan. Vidare så ser de positivt på kemplesernas väntande annekterande av Kaad, då de förhoppningsvis kommer att få en större marknad för sitt timmer.

Krigsmakt

Den kordulanska amén är uppdelad i fyra avdelningar.

Delha Yava

Delha Yava (”Rörliga Foten” på ulviska) består uteslutande av människor och är en rörlig enhet avsedd att snabbt ta sig till händelsernas centrum. Soldaterna har ganska god krigstukt och utbildning, men saknar alla former av tunga vapen. Delha Yala mäter 600 man och är alla beridna, beväpnade med bågar, spjut, sköldar, svärd, huggare eller sablar och rustade med olika former av läder och i vissa udda fall ringbrynja. De kan nog falla under generaliseringen lätt kavalleri och är helt klart Kordulans kostsammaste enhet; hästarna importeras för stora summor och är dyra att innehava. I händelse av krig kommer Delha Yava att invänta rätt ögonblick för att chocka fienden och sedan dra sig tillbaka, för att sedan slå till oväntat igen.

Trakha Stich

Trakha Stich (”Starka Armen”) är Kordulans arméstomme och består till tre fjärdedelar av ulvmän. Starka Armen är 1500 man stark, varav 250 man räknas som tungt infanteri, 250 som skyttar och resten som lätt infanteri. Det tunga infanteriet har robusta ringbrynjor och tvåhandsvapen och här tjänstgör ulvar och rediga människor. Det finns viss rivalitet mellan det tunga infanteriet och Opadha Nhadas (se nedan), då krigarna i det förstnämda ofta sökt till det sistnämda men blivit nekade. Skyttarna bär lätt eller ingen rustning och är beväpnade med allsköns avståndsvapen; bågar, armborst, arbalest, slungor med mera. Dessa är ofta ärrade jägare eller krigare och en mycket sammanhållen stridsgrupp som bär rykte om sig att ha de bästa skyttarna i världen. Det lätta infanteriet är beväpnade med en­hands­vapen och sköld, bär nitläder och ibland hjälm. Dessa, till skillnad från de övriga grupperna inom Starka Armen, har tvivelaktig moral och disciplin. Trakha Stichs uppgift i en krigssituation är främst att bekämpa fienden på slagfältet, men även att hålla viktiga strategiska platser och städer. Man kommer nog att undvika att sära på armégruppen.

Opadha Nhadas

Opadha Nhadas (”Baneulvarna”) är ett ulviskt elitförband och ett som Kordulan verkligen kan skryta med. Soldaterna här är de starkaste, skickligaste och slugaste ulvarna som vigt sitt liv åt armén. Deras liv har varit en härva av träning, övning, träning, övning och lite träning till. Sammanlagt finns det 200 baneulvar i landet och de är stationerade i något träningsläger på okänd ort, antagligen i djupaste skogen eller högt upp i bergen. Opadha Nhadas har ingen reglementsenlig utrustning utan den varierar från soldat till soldat.

En av de hemska apparaturer de har tillgång till är den fruktade ”slaktarvagnen”, som kom till allmänhetens kännedom under bekämpningen av ett stort rövarband för några år sedan. Vagnarna visade sig vara mycket effektiva. Slaktarvagnarna, som dras av fyra stycken hästar, är i grund och botten en vanlig tvåhjulad vagn, men nu förstärkt med järnplåtar och två arbalest. Man har även satt fast stora huggare lite varstanns på vagnen, som med stor effektivitet skär upp fiendens led, i dubbel bemärkelse. Slaktarvagnen har en besättning på fyra ulvmän; en officer, en kusk och två arbalestskyttar.

Naga Oga

Naga Oga (”Vågryttarna”) är namnet på landets ganska blygsamma flotta. Den består av tre karracker och tio mindre båtar. Karrackerna är bestyckade med en spjutkastare och tre arbalest i fören, fyra spjutkastare och tre arbalest på vardera sida och en spjutkastare i aktern. Detta ger dem stor eldkraft, men desvärre saknar de kastmaskiner. Småbåtarna är utrustade med endast en spjutkastare i fören. Besättningen på samtliga båtar (340 man) består till största delen av människor.

Flottans största bekymmer är den fruktade ulviska piratligan Korachat. Ligan bildades för nio år sedan och består i dag av över tio skepp, vilket är ansenligt trots att de flesta är av modellen mindre. Man räknar med att sjörövarna totalt är uppemot 200-300 stycken. Som tur är så är ulvmännen inga hejdundrans seglare, men Korachat har ändå skapat sig ett namn som barbariska och grymma. De leds av en man kallad Gacha som enligt utsagor tror att han en dag skall bli havets härskare och piraternas konung, gudarna förbjude.

En maktfaktor icke att förglömma är kyrkan och dess kyrkknektar. Dessa ligger stationerade i kyrkstatens två städer med omgivningar och är runt femhundra till antalet. Deras beväpning består av spjut eller hillebarder och kortsvärd och de bär skyddsvapen i form av nitläder och öppen hjälm. Kyrkknektarna känns igen på sina banér och tabarder i rött och vitt.

I Kordulan finns alltså ett ganska stort antal väpnade män även fast krig ej hotar. Förvisso ligger en del oroligheter och gror i landet, såsom ulvmännens krav på förbättrade livsvillkor och den religiösa konflikten. Om vi får bevittna blod och död i Kordulan de närmsta åren beror det nog på att något av landets inre problem blossar upp, men vem vet?

Religion

I Kordulan hänger sig invånarna åt två religioner.

Partoismen

En stor del av människorna är partoister. Partoismen bejakar tron på guden Parto och förespråkar hängivelse till Waladen, uppenbarelseboken. Parto står för jämställdhet och öppenhet. Han vill att alla varelser skall behandlas lika och rättvist. Detta sägs vara en av anledningarna till att man aldrig haft något egentligt frälse i Kordulan. Det sorgliga är dock att kyrkans män ofta roffar åt sig stora rikedomar och inte själva följer de anvisningar man fått från sin gud. Waladen är den heliga skrift där en rad uppenbarelser finns ner­präntade, följda av praktiska råd och tillämpningar.

I kyrkans tjänst finner man förutom knektar och riddare även partolomunkar och nunnor som vigt sina liv åt Parto och hans lära. Dessa studerar, filosoferar, sköter praktiska sysslor, undervisar och predikar i kloster, städer och byar. En partolo­munk eller nunna är alltid ett trevligt inslag i vardagen ty de är hjälpsamma och godtrogna där de strosar omkring i sina mörkblå kåpor. Sämre anseende har dock övermunkarna, ganska sällan är det nunnor, som sitter högre upp i den kyrkliga hierarkin. Dessa lever ett lyxit liv på allmogens allmosor långt bort från den grymma och trista vardagen.

Sackaranah

De flesta ulvmännen är sackaraner. Sacka­ranah är den stora ulvguden och exakt hur ulvmännen hedrar sin skapare är lite ovisst. Det går rykten om hur de offrar djur och ibland människor i mystiska riter, hur de plågar sig själva och utövar kannibalism. Autenticiteten i dessa skrönor tål att diskuteras. Hursomhelst, ulvmännen bedriver sin tro för sig själva och vill inte ha människor närvarande.

Kända personer

Taranov den yngre

Taranov är Kordulans konung. Han är 36 år gammal och har regerat i fyra år. Hittills har Taranov samarbetat bra med Regeringen. Kungen är enligt hans eget folk ganska snäll och rättvis men bestämd och handelskraftig. Ulvmännens krav på fler ulvmän i Regeringen går Taranov inte med på, han resonerar att eftersom människorna är i majoritet borde de ha flest representanter. Problemet är bara att ingen egentligen vet hur många som bor i riket, än mindre hur denna siffra är fördelad på de tvenne raserna.

Tamber Broll

Tamber är en av Regeringsledamöterna. Han är högst resolut och troligtvis den som har det största inflytandet bortsett från kungen. Herr Broll motsätter sig också han att ulvmännen skall få ökad representation. Han är faktiskt djupt religiös och vill att kyrkan skall ha kvar den makt och det inflytande de har. I övrigt samarbetar Tamber ibland med ulvmännen och röstar till och med på deras förslag när det faller honom in.

Merocha Tei

Meroch är den mest inflytelserika ulven i rådet, trots att Merocha är en kvinna. Det är hon som driver ulvmännens sak starkast och Merocha språkar bland annat för att hennes folk skall få fler representanter i Regeringen. Hon anser också att Partoismkyrkan har för mycket inflytande. Annars kan Merocha samarbeta bra med människorna. Tidigare var hon borgmästare i Khiorle och för vissa ulvmän är Merocha som en kung.

Övermunk Lemor Pad

Lemor är kyrkans världslige överhuvud och religiösa ledare. Han är mycket from, hans fiender skulle säga vek, och vissa rykten går om att det är andra som styr kyrkan, inofficiellt. Lemor Pad är 64 år gammal och har under sin livstid på flera sätt försökt få ulvmännen att konvertera. Än så länge har han rönt föga framgång.

Gacha

Gacha leder de fruktade Karochat piraterna. Han är fruktad av de flesta sjöfarare som har i Kordulans vatten att göra och även annorstädes; hans skepp ibland slår till oväntat lite här och var runt Öarna.

Trenov II

Trenov är rikets tronföljare och en ganska oansvarig sådan. Han sägs vara en egoistisk ung man som lägger ner allt för stor möda på festande, drickande och kvinnor, istället för utbildning, diplomati och rävspel. Många skulle hellre se hans yngre bror Tev på tronen när Taranov faller bort, och detta kanske leder till den första blodiga trontvisten på generationer.

Trasct Dalani

Riddar Dalani är en respekterad och berömd halvulvman och kyrkriddare som verkligen gått mot strömmen. Berättelser förtäljer sagan om den unge Dalani som levde ett hårt och fattigt liv på Dulans gator för att vid tio års ålder antas som väpnare av en godhjärtad kyrkriddare. Från väpnare blev han knekt och sedan riddare och nu är han högsta befälhavare över Partoismkykans trupper.

Kampanjförslag

Förslag 1

<>Rollpersonerna kan vara medlemmar antingen i någon av Dulans organiserade ligor eller i Hirden. Kampanjen kan bygga på de blodiga konflikterna i Dulan och alla intriger omkring dem.

Förslag 2

Rollpersonerna kan vara några ulvmän som bestämt sig för att hävda ulvmännens rätt på allvar (på väpnad eller muntlig väg, bestäm själv).

Förslag 3

Rollpersonerna kan spela några av Kihor­les pirater och de äventyr som man kan råka ut för vid Kordulans kuster.

Äventyrsförslag

Uppslag 1

Rollpersonerna blir ofrivilligt inblandade i Dulans gatustrider under ett besök där, deras vän blir kidnappad och måste fritas!

Uppslag 2

Rollpersonerna upptäcker baneulvarnas hemliga tillhåll och måste tystas, de kan förbereda sig på en skoningslös jakt…

Uppslag 3

Rollpersonerna avslöjar några ulvmän som smugglar silver och guld över Spetsbergen till Dossi. Ädelmetallerna har de stulit från en räd mot en kyrka och de återvänder med nysmidda vapen. Missnöjet bland ulvarna är stort i denna socken efter att den lokale ombudsmannen högt skatten på eget bevåg…