Svenne slänger ett öga på politik i rollspel

Jag har helt enkelt varit tvungen att slänga ett öga på fenomenet politik i rollspel. Hur det kan komma sig är upp till er att fundera ut, men faktumet kvarstår. Och vart ögat slängdes kan ni få reda på bara ni fortsätter läsa.

Rollspelsäventyr finns i alla möjliga genrer och stilar, format och varianter. Som rollspelare med smak för variation har man antagligen spelat i de allra konstigaste världar, äventyrat på de mest bisarra vis och upplevt de mest annorlunda situationer. Man har deltagit i rollspelssessioner som tänjt på gränserna och brutit ny mark. Man har varit med om spelledare som infogat de mest udda ingredienserna i sin kampanj. Förhoppningsvis har man uppskattat dessa initiativ, men omöjligen i alla fall. Hur ställer sig man sig då till att infoga politik i rollspel?

För det första, begreppet politik är mycket brett. Det mesta vi gör och hör kan eller måste på något sätt kopplas samman med politik. Vad jag menar med politik i detta fall är rent politiska – antagligen aktuella och kontroversiella – idéer, tankar och ideologier. Visserligen kan man säkert koppla samman det monetära systemet i en fantasyvärld till penningpolitik, men frågan är om ett ekonomiskt system i en påhittad saga är speciellt intressant att integrera i dagens politiska debatt. Jag pekar alltså främst på nutida fenomen, t ex kärnkraftsfrågan. Nu när vi har begreppen klara för oss går vi vidare med ett exempel taget ur verkligheten (huvudpersonen i berättelsen är personen som skrivit denna artikel):

Svenne befann sig en lugn helg i Uppsala på rollspelskonvent och spelade rollspelet Werewolf (som man i sig kanske borde slänga ett öga eller två på…). Bortsett från att Svenne var trött på gränsen till medvetslöshet, drogad på kaffe och allmänt illaluktande (vardagsmat på konvent) så var han förbryllad. Hans rollperson var en nationalist, nazist och odinist. Hans medspelare gestaltade veganer och gammelsocialister. Äventyret kastade in tidigare nämna karaktärer i underliga intriger med diverse nationalsocialister, kapitalister och miljöförstörare. Svenne kliade sig i huvudet. Arrangören var inte helt oväntat aktiv inom SUF (Syndikalistiska UngdomsFörbundet) och en sann människovän (?) som för övrigt såg det som sin största uppgift på konventet att sabotera Runan redaktören Mats Anderssons bilder på kopiöst vackra damer (sexism!). Svenne slet sitt hår. Intet ont anande hade han och hans vänner låtit sig grundligt manipuleras och hjärntvättas av en övertygad anarkist! Indoktrinering var under omständigheterna ett milt uttryck! Svenne var mycket upprörd.

När jag kom hem tänkte jag mycket på upplevelsen. Jag hade lugnat ner mig och börjat fundera mer rationellt. Till slut insåg jag att politik i rollspel är en god tanke och bestämde mig för att någon gång i framtiden använda mig av det själv. Vad hade fått mig att så radikalt ändra uppfattning?

För det första finns det nog inte mycket som väcker så starka känslor som rollspel kan göra ibland. (Bortsett från verkligheten. Ja, just det, den där gråa trista vardagen utanför spellokalen!). Det finns nog heller inget medium som kan få en individ att sätta sig in i andra människors tankegångar så bra som rollspel. Att försvara en karaktärs argument (som man i själva verket kanske tycker är helt sinnesrubbade) är en mycket lärorik upplevelse. Det är intressant att inbilla sig hur t ex en nazist resonerar och sedan försöka gestalta det trovärdigt och konsekvent. Dessa faktorer är också anledningen till att man använder rollspel (även om inte i just den formen vi använder oss av) i t ex chefsutbildningar och konfliktsforskning.

Dock måste jag reservera mig mot användningen av politik i rollspel på t ex konvent. Här måste konstruktören vara försiktig för att inte väcka anstöt, hålla hårt på objektiviteten samt informera i foldern om vad det handlar om. I kommersiellt producerade produkter tycker jag man bör avstå från politiska inslag helt och i ideella produktioner som t ex Runan bör man ta det lilla lugna och veta var gränserna går. I privata kampanjer är det helt upp till spelledaren i samråd med sina spelare att bestämma vad ingredienserna bör vara, men i mer offentliga sammanhang bör man se upp. I de flesta rollspelares fall handlar det ju om att använda sig av politik i rollspel och inte tvärtom.

Att anknyta aktuella politiska frågor till ett rollspelsäventyr kan alltså ge goda resultat. Jag vågar också påstå att det är nyttigt och lärorikt vilket är en extra bonus. Och om spelarna är någorlunda nyfikna på samhällsfrågor är detta ett enkelt sätt för en spelledare att få spelarna intresserade och engagerade. Så gör som Svenne, använd politik som krydda i din rollspelskampanj!