Svenne slänger ett öga på Döden

Döden är något ytterst irriterande. Mest irriterande är nog faktumet att alla dör. Eller så är det irriterande att acceptera faktumet, som i sig är ordentligt irriterande. Och visst är det sjudjävlars irriterande, för att inte säga mest irriterande av allt som är irriterande, att försöka möta och förstå Döden – vilken som sagt är ytterst irriterande – utan att irriteras? Med hopp om att varken jag eller ni irriteras skall vi nu slänga ett öga på, ja just det, Döden.

Döden. Säg det igen. Döden. Sug på ordet. DÖDEN. Uttala det högt och bestämd. DöDeN. Viska bokstäverna med en kuslig stämma. Dööööden. Så där ja.

Du har just, helt ovetandes, gått en kurs i mognad. ?, tänker du. !, säger jag. Om du inte känner dig särskilt mer mogen nu än förut, hoppa upp till föregående stycke och läs det om och om igen. Har du genomgått en mognadsprocess – läs vidare! Om du inser att det inte leder någon som helst vart kan du bara bläddra vidare. Om du nu inte är en sådan där tuffing som bygger Ikea-möbler utan att konsultera anvisningen. En sådan där ball kille som läser Svennes rader utan att bry dig ett skaft om vad han skriver. Läs då vidare, men på eget bevåg.

Att lära sig att acceptera Döden (jo, det är riktigt, för att provocera stavar jag det med stort D) är vad hela livet handlar om. Lär dig acceptera Döden och du kommer att gå hädan ärofullt. Lär dig vad Döden är och du har löst livets stora gåta. Döden är livet och livet är Döden. Döden tar vid där livet tynar bort och livet börjar där Döden slutar. Men vad Döden är för dig kan ingen svara på, förutom du själv.

Döden är nödvändig. Jag kan inte riktigt säga varför. Men jag vet att den är det. Kanske lite svårare att förklara för en sörjande änka eller ett litet barn utan pappa. Men att Döden behövs det är jag säker på.

Organismer avlider. Döden. Populationer utrotas. Döden. Ekosystem går under. Döden. Samhällen faller ihop. Döden…Döden, Döden, Döden, Döden!

Är Döden något magiskt? Finns det något liv efter Döden? Biologerna menar att Döden möjliggör evolutionen och utvecklar livet här på jorden. Helt logiskt, varför skulle Döden bara vara början på något nytt? Dock är det också helt befängt att tänka sig att Döden skulle vara ett definitivt slut, en mörk gränd utan återvändo. Allt detta är reflektioner helt utan vetenskapliga belägg, reflektioner som antagligen aldrig kommer att beläggas vetenskapligt.

Att spela rollspel är att berätta sagor. Att spela rollspel är att tänka, fascineras, drömma, fantisera, hänföras och så mycket mera. En rollspelare kan med spelens hjälp förklara fenomen hon inte förstår. Hon kan använda sin hobby för att lägga fram teorier om hur det oförklarliga blir förståeligt. Hon kan med sina spel leka med fantasin och väcka tankar och funderingar hos sig själv och sina vänner. Det kan röra sig om något så banalt som varför så många människor löser problem med våld. Eller vad Döden egentligen är.

Följ mig i min tankegång. Rollspel är en form av filosofi. Rollspelen kan visst vara tärningsrullande stridsorgier. Jag påstår dock att även dessa kan väcka intressanta funderingar hos spelarna. Men rollspel kan också vara så mycket mer. Och behandla än mer svåra och mystiska problem, må de vara världsliga eller religiösa, övernaturliga eller vetenskapliga. Döden är ett av dem, kanske det viktigaste, som man aldrig kan filosofera om för mycket.

Jag menar inte att rollspel löser problem i sig. Jag menar inte att rollspelen är lösningen på världens bekymmer. Jag menar inte att rollspelen direkt gör oss till bättre människor. Det jag menar är att vi kan använda oss av spelen för att bli försöka förstå. Eller i varje fall för att försöka förstå oss själva, våra medmänniskor och kanske livet. Precis som så mycket annat är rollspelen nyttiga för såväl kropp som själ.

Nu reagerar många. Ingen spelar väl kommersiella rollspel för att lära känna sig själv? Man spelar ju rollspel för att det är roligt! Jag håller med. Jag spelar rollspel för att det är roligt. Men oavsett ni vill det eller inte lär man sig och påverkas av allt i sin omgivning. Och rollspelen är självklart inget undantag.

Rollspel är moral, filosofi, funderingar och tankeverksamhet. Rollspel är vad man gör det till.

Även om rollspelen inte lär oss vad Döden är, så kan spelen hjälpa oss att acceptera den.