Rollspel som pedagogisk metod

Torbjörn Artz

När jag gick i gymnasiet hade jag en samhällskunskapslärare med namnet Torbjörn Artz som använde sig av många alternativa pedagogiska metoder.

Till och med tv uppmärksammade detta och Utbildningsradion kom och filmade i min klass. Eftersom forumspel kan beskrivas som någonting i periferin av det vi kallar rollspel bestämde jag mig för att skriva en artikel om ämnet till denna tidning.

Under de sista dagarna av min gymnasiala skolgång tog jag nämnda läraren avsides för en intervju. Det var en varm dag i slutet på maj och vi lyckades klämma in oss i ett litet rum, avsides från skoltrötta elever och stressade lärare. Det första jag undrade var hur man kan beskriva denna företeelse.

– Jag skulle säga att det är ett lätt rollspel att lära där elever och andra kan hitta på innehåll snabbt för kunna visa på hur man kan lösa konflikter. Ett rollspel som är lätt att lära sig för att lösa konflikter.

Forumspel i teorin

Vidare diskuterade Torbjörn vilka regler som gäller för modellen. Som jag förstod det hela gällde följande: först spelar en grupp upp en situation, en pjäs, vari det finns ett antal förtryckta personer, ett antal förtryckare och ett visst antal passiva individer. Pjäsen har dessutom ett olyckligt slut. Därefter ges publiken tid att tänker efter vem som var förtryckt respektive förtryckande. Sedan spelas scenen upp igen och folk i publiken kan när som helst skrika ”Stopp!” då hon ser någonting som hon anser vara förtryck. Om hon vill får hon gå upp och spela den förtrycktes roll eller en passiv roll. Den nyanlände personen ges utrymme att ändra händelseförloppet genom handling och ord.

Torbjörn påpekar mycket tydligt att det inte går att ersätta den förtryckande då livet vore enkelt om så vore fallet. Han nämner fallet Milosovic som exempel på en person som världen skulle må bättre av om man kunde byta ut förtryckare. Jag frågar dessutom om slutet skall blir lyckligt i ”den slutgiltiga” versionen av pjäsen.

– Poängen är att när man spelar upp det andra gången ska någon ur publiken kunna gå upp och ersätta dom förtryckta för att förloppet ska kunna ändras till ett mer lyckligt, mer realistiskt, bättre slut än det som var väldigt…

…ungefär där avbryter jag min före detta lärare som tydligt fastnat vid vissa formuleringar och frågar om det slutgiltiga slutet nödvändigtvis måste bli lyckligt.

– Det är tanken. Men det är inte slutmålet. Men det kan vara så att den som ersätter har möjlighet att gå upp och genom att hon eller han agerar på något annat vis, kanske inte är så undertryckande säger vi, eller gör på nåt vis så att det ska bli på ett annat vis.

Brasilianska rötter

Diskussionen ebbar ut och vi går snabbt över på hur Torbjörn kom i kontakt med forumspel.

– Jag kom i kontakt med forumspel när jag såg ett forumspel för 12 år sedan, -88, uppfört av en tjock farbror i 70-årsåldern. Farbrorn hette Augusto Boal och är portugisisk författare och dramatiker. Det var han som skapade forumspelsmodellen i Brasilien på 70-talet för att försöka få byinvånarna att våga ta ställning politiskt. Det var ju en diktatur då. Han har sen lärt ut den här metoden. Från början kan man säga att den fanns i en slags vänsterpolitisk tradition, men det är det ju inte nu. Det är ju inte så att det är en massa vänstermänniskor som gör den här rollspelsmetoden. Från början var det ett sätt att stävja den fascistiska diktaturen.

Forumspel i praktiken

Samtalet övergår sedan i diskussion om hur Torbjörn använt forumspel i sin undervisning. Under samtalet framkommer att Torbjörn är en förhållandevis ny lärare, han har endast jobbat som lärare i fem och ett halvt år. Det framkommer även att min klass var den första som han provade forumspelsmetoden på. Anledning till varför han väntade så länge med att prova metoden beskrev han som följer:

– Jag var lite rädd för hur det skulle gå. Sen har jag gått två kurser. Det dröjde innan jag använde det. Jag har arbetat med andra typer av rollspel också, men det här dröjde för att det är mycket som ska fungera och eleverna ska känna att det inte handlar om att vara skådis på något vis. Dom ska känna att i en vardagssituation som dom känner igen kan göra något annat för att det ska få ett annat förlopp. Men det var ganska sent.

Vi fortsatte att diskutera forumspel i klassrumsmiljö. Torbjörn förklarade att han tycker att forumspel fungerat både bra och dåligt i hans undervisning.

– Det som har fungerat dåligt är jag inte fått med alla elever. Det ser jag som ett misslyckande. Tråligt nog har tystlåtna elever haft en tendens att inte ”våga”.

Torbjörn säger de sistnämnda orden med låg stämma, men skiner snabbt upp för att fortsätta:

– Det som fungerat bra är det otroliga att jag bara behövt ge instruktioner så har det blivit fantastiska handlingar, otroligt bra manus.

Diskussionen fortlöper och mina frågor blir besvarade, trots att jag inte hunnit ställa dem än. Bland annat diskuterar Torbjörn ett problem som vissa menar finns med rollspel, nämligen hur man kan ha svårt att skilja på sig själv och sin roll.

– Det är viktigt att man inte ska använda sina riktiga namn. För då kan det lätt bli så att man kan ta åt sig och det kan bli ledsamheter. Det kan vara känsligt när man är inne i det.

För- och nackdelar

Samtalet går oundvikligen vidare mot diskussionen om vad som är dåligt och bra med forumspel. Torbjörn framlägger flera argument om varför forumspel är bra att använda i samhällsvetenskaplig undervisning. Det mest bärande är att eleverna snabbt skall kunna komma in i en konflikt. Torbjörn tar Hizbollahge-rillan i Libanon som exempel.

– Massor av olika känslor kan komma med, istället för att eleverna skulle läsa tre långa artiklar om konflikten. Det är en oerhört bra ingång för att kunna lära sig, för man får ju agera med allting. Man får ju spela den här Hizbollahkillen. Nån annan får spela en israelisk soldat. Det blir en bra ingång.

Andra fördelar som Torbjörn anger är att det är väldigt lätt att lära sig att spela forumspel och att man inte behöver någon nämnvärd rekvisita. Som övergripande kommentar säger Torbjörn att det har varit väldigt positivt att arbeta med forumspel. Framförallt när eleverna kan spegla sin egen vardag.

En naturlig följdfråga från min sida blir vad som är nackdelarna med modellen. Torbjörn missförstår frågan och kritiserar rent organisatoriska ting som antalet personer och lokal, vilket i och för sig är berättigat.

– Jag tycker att klassrummet är en nackdel, för jag skulle helst ha mer yta. Inga bord och bänkar. Det kan man ju ta undan, men ibland hinner man inte det, det blir lite stressigt så där. Och ingen kateder. Egentligen skulle det vara en schystare lokal med mjuk matta där man kan hoppa omkring. Då kan man ramla utan att göra illa sig när man spelar att man slåss. Man kan även ta av sig barfota.

Elevernas synpunkter

På frågan om vad eleverna tyckt om denna form av undervisning svarade Torbjörn återigen tvetydigt. Detta beroende på vilka elever som uttalat sig. Torbjörn berättar om elever som tyckt det varit jobbigt att gå upp och spela inför hela klassen. Andra elever har tyckt det varit roligt att få agera och speciellt roligt att göra forumspel som utvärdering.

– En elev spelade mig en gång och härmade mig. Jag hade nåt sätt förra året med kroppen. Jag kommer inte ihåg. Det var jättekul och alla elever skrattade. Det är en slags utvärdering av skolsituationen.

Utbredning

På frågan hur utbrett forumspel är bland Torbjörns kollegor svarar han uppgivet ”Noll.” När jag frågar hur det är i andra skolor svarar han:

– Dom jag känner som jag vart på kurs med, dom jobbar med forumspel. Men jag tror att det är väldigt lite tyvärr. Framförallt på gymnasiet är det väldigt lite. Det finns nog med i grundskolan. Därför där anses det mer okej att jobba med rollspel. Och jag tycker, det vill jag framföra i den här tidningen, att det är jäkligt tråkigt. Rollspel ses som något man inte ska syssla med, det är inget att ha, men det har ju blivit bättre än för några år sedan. Men bland mina kollegor är det ingen som sysslar med det. Och då har jag ändå tipsat om det, köpt in böcker och visat det där tv-programmet vi var med i.

Avslutningsvis

Som avslutning på min intervju frågade jag Torbjörn om vad han tycker om vanliga rollspel och lajv.

– Jag har tyvärr inte varit med på såna här saker, men jag har bekanta som varit på Gotland på Medeltidsveckan. Min fru var med på nåt för några år sen också. Jag har inte varit med, så jag kan inte uttala mig erfarenhetsmässigt. Jag har mycket stor respekt för all förberedelse som jag förstår att det är med kläder, kontaktnät och konvent på olika platser. Jag tycker det är synd att många vuxna avfärdar detta snabbt utan att veta vad det är.

Fakta om Torbjörn Artz

Namn: Torbjörn Fredrik Arzt.
Ålder: 33 år.
Hemort: Stockholm.
Favoriträtt: Salt sill med löksås och potatis.
Favoritdryck: Vatten.
Favoritbok: ”Anteckningar från ett källarhål” av Fjodor Dostojevskij.
Favoritfilm: ”Vi som älskade varandra så mycket” av Ettore Scola.
Favoritmusik: Just nu roots-reggae åren 1970-1976.