Recensioner av Runan #28

Här hittar du recensioner av Runan #28 från andra tidningar.

Recension av Daniel Lennéer från Rollspel.nu

Runan är tillbaka efter en tids tystnad i ny form. Nya runan är proffsigare och ger ett klart fylligare intryck, mest tack vare att fansinet numera trycks på ett tryckeri. Utgivningstakten är visserligen halverad och priset har höjts, men så har redaktionen också lovat att höja kvalitén på Runans innehåll. Från och med detta nummer så fungerar även Runan som Sverok Svealands officiella organ.

#28 domineras av Det förlorade paradiset. Detta är ett äventyr till ett så klassiskt spel som Wastelands. Alla som uppskattar nostalgi och råbarkade äventyr i sann Mad Max-anda lär bli förtjusta.

Sedan följer Raton pass som är kampanj-material som levereras direkt från Rävspel för rollspelet Western. Behöver det nämnas att det håller hög klass?

Spelföretaget Rävspel granskas också regält i sömmarna när deras båda spel Western och Gondica recenseras. Man kan ju undra om inte Runans intima samarbetet med tillverkarna har färgat deras positiva syn på dessa spel en smula…De svenska spelföretagen säger sitt i vanlig ordning, och överraskande nog så kommer Target games in och går till motangrepp mot den kritik som riktats mot dem. Mer debatt av det här slaget!

Det verkar som om Runan vill kalla sig för speltidning numera. Om detta är ett utlåtande i syfte att provocera eller ett konstaterande i en ny våg av nytt självförtroende, låter de vara osagt. Faktum är att det inte spelar någon större roll. Mycket bättre än nya Runan kan ett fansin inte bli.

Recension av Lucas Magnusson från Alter Ego

Runan är här för att stanna. Det vågar jag nog påstå nu när de har publicerat sitt 28:e nummer. För att vara Sverok Svealands distriktstidning så innehåller den föredömligt lite föreningsinformation: blott två av de 60 a5-sidorna.

Överlag håller Runan hög kvalitet. Allt är moget skrivet, självsäkert utan att vara skrytsamt och väl bearbetat. Fansinrecensionerna är som fansinrecensioner brukar vara. Recensionerna av Western och Gondica är även de bra – det verkar till och med som om recensenterna både läst och spelat spelen! Den enda betänklighet jag har är att samtidigt som recensionerna är mycket positiva så tackar Runans redaktion Rävspel för ett gott samarbete…

Äventyr finns det gott om. Det största är till Wastelands och heter »Det förlorade paradiset«. Välgjort med färdiga karaktärer som kan laddas ner från internet. De två andra är betydligt kortare och ingår i en väl beskriven äventyrsplats till Western – Raton Pass. Jag spelar varken Western eller Wastelands och kan därför inte uttala mig och äventyrens spelbarhet i förhållande till dessa rollspel. De är i alla fall välskrivna och tydliggör handlingen utan motsägelser.

Runan innehåller flera mindre artiklar. Här finns en liten resumé från GothCon, en intressant intervju med Åke Rosenius, ett kåseri kring rollspelskonstruktion och kvalitet av Anders Blixt och en insändare från Target Games som tröttnat på all kritik. Vidare har Rävspel, Cell, Oktober Produktion och NeoGames fått lite spaltutrymme att berätta om sig själva på.

Runan håller en jämn och hög kvalitet. Den är själva arketypen för ett ambitiöst och oförargligt fansin som vill vara vän med alla och kunna erbjuda en blandad kompott av rollspelsgodis. Och det lyckas man mycket bra med.

Recension av Hans Stenström från Sverox

Välkommen till ”nya” Runan, inleder redaktionen nummer 28 med, och visst har det blivit en del förändringar. Fullt tryck och enfärgsomslag pryder numera fansinet. Till viss del har också layouten förbättrats. Det större formatet har dock fått vänta på sig, och det i sig gör inte något tycker jag. Mindre format är trevliga. Och behändiga.

Huvudnumret i Runan 28 är ett Wastelandsäventyr där rollpersonerna ger sig av för att leta efter Det förlorade paradiset, vilket också är namnet på äventyret. I stort ett välskrivet äventyr med vissa moraliska dilemman invävda i intrigen. Ett bra försök att föra in lite mer intressanta element i den annars för spelet typiska Mad Max atmosfären, även om den också finns med.

Raton Pass är en äventyrsplats till Western presenterat på klassiskt westernmanér. Miljöbeskrivningar, spelledarkaraktärer och två korta äventyrsuppslag får åtminstone mig att tänka på gamla westernfilmen, krutrök och duperande desperados.

Annat ur innehållet är en läsvärd intervju med Åke Rosenlus, tecknaren som mer än en gång lockat fram skratt hos oss rollspelare med sin Handbok i överlevnad. I artikeln Rollspelskonstruktion och kvalitet ger Anders Blixt en flyktig inblick i vad som krävs, enligt hans tycke, för att ett rollspel ska bli bra.

Under rubriken Svenska spelföretag så får våra inhemska spelmakare vädra sina hjärtan i form av nyheter och dylikt. Vidare har GothCon XXVIII förärats en kort resumé som mer känns som utfyllnad än som en relevant kongressrapport. Och visst har också några recensioner smugit sig med. Den här gången av Rävspels Western och fantasyrollspelet Gondica. Runans insändarspalt och en titt på pressgrannarna finns traditionsenligt också med.

Runan #28 känns på det stora hela gedigen och välgjord med mycket matnyttigt för läsaren, men vart har charmen som så ofta finns hos många andra ”mindre” fansin tagit vägen?

Recension av Pär Tångeberg från NisseNytt

Det var länge sen jag skrev om Runan. Visst, det har tagit ovanligt lång tid för Runan att klämma fram nr 28, men inte SÅ lång tid, som det tagit för mig att klämma fram denna recension. Sin extra tid har de inte slösat bort, tidningen har fått en rejäl ansiktslyftning. Tidningen är fetare än någonsin, tryckkvalitén är riktigt professionell, layouten har börjat ta sig mer seriösa och samtidigt mer lekfulla former, de har blivit distriktstidning för Svealand och de har raggat upp flera nya gästskribenter. Det känns riktigt upplyftande att läsa 28:an, runangänget lyser av härlig stolthet inför deras senaste uppfinning. Deras husillustratör Mats Andersson har kunnat göra gråskaleteckningar något som passar honom betydligt bättre och det börjar se riktigt bra ut på den fronten. Och de har gjort en lyckad ansträngning att engagera flera av hobbyns megastjärnor i fansinet, vilket är lysande.

Största delen av tidningen fylls av två feta äventyr. Det förlorade paradiset, ett wastelandäventyr skrivet av Runans textansvarige Sven Folkesson. Detaljrikt, långt och stundom små halvhjärtade försök till nydaningar och berättartekniska finesser, Annars ger det mer känslan av ett lätt mellanaktsäventyr till hemmakampanjen. Spelarna kastas ut i den karga och ödesmättade portugisiska landsbygden på en defaitistisk jakt efter ett lokalt eldorado. Som en del i kampanjen torde äventyret fungera ypperligt, spelarna träffar en rad spännande karaktärer på de mest besynnerligaste platser, och det finns tusentals öppningar till sidospår för den driftige kampanjspelledaren att spinna vidare på.Det andra äventyret, Raton Pass är en än mer utpräglad kampanjmellanakt. Ett westernäventyr skrivet av westerngrundarna själva, Tove & Anders Gillberg, det hela illustrerat av Åke Rosenius, Westerns skjutjärnsillustratör som figurerat i Westerns alla produkter. Det är ett lågmält äventyr, helt tänkt att skapa grundförutsättningar för en rad små kampanjutflykter. Äventyret i sig har knappt något att ge, det känns blasé och visionslöst. Det man får ut av äventyret är en välskriven miljö med lite intriger, karaktärer och förvisso aktion. Här finns goda möjligheter att trötta ut det rastlösa avtryckarfingret.Utöver scenariona finner du bl.a. en fullkomligt intetsägande liten artikel om vad som utgör kvalité i rollspel skriven av rollspelsgurun Anders Blixt. Företagssidorna har växt in i sin roll. Det är trevligt att läsa om Geminis succesfyllda framfart i utlandet och oktober produktions senaste betaversioner av prylar som släpps i höst. De har äntligen slutat att enbart misstänksamt smutskasta varandra och övergått till mer kåserande och framåtblickande.

Man frågar sig än mer nu när Runan har blivit distriktstidning: hur många har användning för tidningen? 3/4 är äventyr vilket borde innebära att mindre än 1/5 av distriktets läsare inte kan tillgodose sig tidningen. Samtidigt skall det dock sägas att Runan löst dilemmat distriktstidning/allmännyttigt rikstäckande organ på ett smidigt sätt, distriktsinformationen är inklämd på två sidor i slutet av tidningen. Så är du bortom Svealand och på jakt efter schyssta äventyr, koll på vad som händer på rollspelsfronten och lättsam insikt i de krafter som rör sig bakom den svenska rollspelskulturen bör du genast pallra dig i väg till posten och spendera veckopengen på pg:102 25 85-2