Recensioner av Runan #19

Här hittar du recensioner av Runan #19 från andra tidningar.

Recension av Håkan Aldengran från Sverox (även Runan #18)

Runan har som vanligt hunnit få ut två nya nummer sedan senaste Sverox (och säkerligen ett par till innan detta publiceras). Nummer 18 upptas huvudsakligen av tre artiklar: dels fortsätter beskrivningen av Runans kampanjvärld med ytterligare ett land, dels beskrivs en befästning till rollspelet Viking, och dels finns en artikel om keltisk mytologi. Runans kampanjvärld är en ganska lågmäld fantasyvärld som verkar hyggligt genomarbetad. Dess största fördel över andra världar jag sett publicerade i fansin är nog den stora mängden material, fyra delar har publicerats hittills (på bortemot tio sidor varje gång) och det verkar som om många fler är på väg. Runsa borg, befästningen till Viking, beskrivs ganska ingående med äventyrsförslag och värden för borgens invånare. En fullt användbar artikel. Artikeln om keltisk mytologi, slutligen, behandlar så gott som uteslutande den gaeliska mytologin, vilket åtminstone jag ser som ett minus. av någon anledning verkar alla fansinskribenter bedriva någon form av kollektiv bojkott mot den kymriska delen av myterna…

Nummer 19 är ytterligare ett intressant nummer, framför allt för alla eventuella nybörjare. Temat för detta nummer är rollspelsteori, och artiklarna går under titlar som Konsten att spelleda, Konsten att spela och Kampanjer och rollpersoner. Den överlägset längsta artikeln är dock en om att ”kvantifiera en rollperson” (dvs sammanfatta rollpersonens egenskaper med siffervärden), vilket jag tycker är synd, eftersom den också är den minst intressanta av dem. Utöver detta finns en bra artikel om rollspelens historia, en debattartikel, recensioner och annat smått och gott. De här båda numren är två av Runans bästa hittills, och fortsätter det så här är Runan definitivt ett av Sveriges bästa rollspelsfansin inom kort.

Recension av Daniel Hedengren från Drakens Tand

Runan är ett av Sveriges fansin som verkligen går in för vad de gör. Under de senaste månaderna har de dock ansträngt sig ännu litet extra, och lyckats prestera ett nummer som är så nära högsta betyg ett fansin kan komma. Tyvärr räckte det inte riktigt hela vägen fram, men ändå!

Tema: rollspelsteori

Kanske lyssnade de på min kritik i tidigare nummers recensioner, kanske har de hört det från annat håll, eller kanske så kom de på det alldeles själv. I vilket fall som helst – äntligen varierar Runan sig, och det med råge! Man lägger in ett ypperligt temanummer om rollspelsteori, ett ämne som är väldigt svårt att skriva om. Fyra artiklar under rubriken ”rollspelsteori” har man tryckt in, samt en ständig högerspalt där man berättar lite om rollspelens historia, och om de populäraste svenska rollspelen. Ett kul inslag!

”Konsten att spelleda” heter Joakim Löfs artikel om just detta. Det är verkligen ett farligt ämne herr Löf är inne på, för alla spelledare har som bekant sin alldeles egna stil – speciellt de gamla rävarna (som jag själv) – och vi tycker inte om att bli domderade och få höra att ”Så här ska du göra!”. Men som tur är håller författaren artikeln på en så pass jämn nivå att jag tror att ingens tår blivit krossade på vägen…

Sven Folkesson har skrivit en artikel som heter ”Konsten att spela”, en helt okej artikel. Risken är även här att man leker lärare alltför mycket, men som tur är har författaren lyckats hålla det på en lämplig nivå den här gången med.

Artikeln ”Kampanjer och rollpersoner”, av Pauli Paananen, är väldigt speciell och väldigt personlig. Artikelförfattaren ger här sin bild av hur kampanjer ska hanteras, och frågan är om artikeln inte är lite väl vass på vissa kanter. Förhoppningsvis tar inte alltför många illa upp, när herr Paananen skriver: ”Jag tycker åtminstone inte att det vore lönt att spelleda en spelgrupp som saknar egen vilja, samtidigt som man som spelledare förväntas skapa en intressant kampanj kring, i värsta tänkbara fall, helt slumpmässigt genererade rollspersoner!”

Den sista artikeln inom temat heter ”Att kvantifiera en rollperson”, också den skriven av Joakim Löf. Det är en mycket bra och genomgående skriven artikel, men tyvärr tycker jag att den är helt onödig. Märk väl, det är min privata åsikt, för jag är ganska säker på att många tycker om den, men för mig ger den nästan ingenting. Tyvärr.

I övrigt…

Man har med de flesta fasta avdelningarna, även om Tadinor-artikeln utgått, tillsammans med Stanleys tio naturlagar och Kalendariumet. Pressgrannar och Recensioner finns dock med (DT recenserades inte i det här numret), samt Svenne slänger ett öga på… och Månadens musik. Dessutom har man en artikel om boken ”De övergivnas armé” (bland recensionerna) samt en debattartikel, som i sin tur heter ”Debatt eller ingen debatt?”. Bra.

Summering

Som jag skrev i inledningen, det här är nog Runans bästa nummer hittills. Eller rättare sagt, det är Runans bästa nummer hittills! Ypperlig layout (om än några småmissar med kursivering av stil, samt något stavfel här och var – som man får räkna med ,-) och ett överlag väldigt lyckat nummer.

Jag sätter dock inget MVG – för att få MVG måste allt, precis allt vara perfekt, och riktigt så långt når det inte. Men ett Väl Godkänd + är Runan nummer 19 definitivt värd, och jag tycker nog att alla som är intresserade av rollspel ska investera i det!