Birkas försvar

Den vanliga bilden av vikingatidens försvarsverk och härar har till dagsläget varit relativt bristfällig. I rollspelet Viking med tillbehör finner man gott om tolkningar och regelrätta påhitt vad gäller t ex staden Birka. Denna korta notis har inte för avsikt att kritisera, utan att föra fram nya fakta i ljuset så att äventyr i Birka kan bli ännu mer spännande.

Illustration av Birkas försvar

Arkeologiska utgrävningar har främst koncentrerat sig på vardagslivet, handel och boplatser, men för andra året i rad har ett antal arkeologer grävt där Birkas krigare en dag vistades. Man försöker lappa igen alla hål i kunskapen kring Birkas militärpolitiska historia.

Birkas borg är ett av de få monumentala byggnadsverk vi känner till från vikingatiden i Sverige. Den byggdes under fredstid som en tydlig maktsymbol och finns också omtalad i många skriftliga källor.

I berättelsen om Ansgar, som skrevs av ärkebiskop Rimbert, berättas det hur kung Anund tillsammans med danskarna kom till Birka med 32 skepp. I fruktan för ett angrepp sökte då befolkningen skydd i borgen. Efter att ha fått en begäran om vänskap och förbund ställde kung Anund krav om 100 pund silver i lösen för staden. Denna uppgörelse blev dock danskarna inte nöjda med och övervägde att bränna ner och skövla borgen. Efter att ha undersökt gudarnas vilja genom lottkastning skedde inte detta.

Vad som direkt skiljer Birkas borg från de över femhundra andra fornborgarna i Mälardalen är dess läge – i direkt anslutning till stadsbebyggelse. Tidigare har man trott att borgen redan fanns när Birka anlades, eller att ständiga yttre hot framtvingade ett bygge under 900-talet. Ingen av dessa teorier är korrekt, eftersom utgrävningen fastslår att borgen byggts i samband med att staden anlades, och används under hela Birkas tid som stad.

Utgrävningarna visar att borgen haft en kraftig skalmurskonstruktion, d v s dubbla pallisader med trampad jord eller sten mellan väggarna. Ovanpå detta har det funnits bröstvärn och skyttegång. Järnnitar har flitigt använts och förekomsten av dessa även vid stadsvallens förlängning vittnar om en sammansatt konstruktion – hela Birkas försvarsanläggning har haft samma enhetliga träkonstruktion.

Thermoluminenscens- och kol-14-dateringar talar sitt tydliga språk; borgen brinner upprepade gånger under sent 900-tal och tidigt 1000-tal.

Till Birkas försvar hör även den så kallade Garnisonen, vilken ligger i sluttningen nordväst om borgen. Detta är ett långhus med en bredd av åtta meter och en längd på kanske upp till femton meter. Här har Birkas stadsvakt med stor sannolikhet huserat. Rikliga vapenfynd har gjorts precis på denna plats; mängder av knivar, sköldar, rester av rustningar som ringväv och lameller till harnesk av järn med sitt ursprung i främre Asien. Det senare utgör det enda fyndet av sitt slag från vikingatiden. Nästa gång de uppträder i ett arkeologiskt fyndmaterial är från 1300-talet.

Vidare har man här funnit ett antal kamfodral och paralleller har dragits till krigarnas dräkter, som en sorts statussymbol. Vidare har utgrävningen resulterat i att man nu kan fastställa att stadsvakten, och övriga krigare för Birka, haft en enhetlig klädsel – en slags uniformering! En undersökning av gravarna på gravfältet har givit en indikation på att upp till 10% av Birkas befolkning var krigare.

Om ni uppskattar att gestalta kampanjer i en så autentisk miljö som möjligt – likt mig själv – kan jag rekommendera er att börja läsa tidskriften Populär Arkeologi – från vilken jag fått ovanstående information.

Kontentan av vad som framkommit under 1998 års utgrävningar på Björkö är att försvaret varit mycket mer komplext än man tidigare anat. En enhetligt klädd stadsvakt, mycket starkare försvarsverk än man tidigare trott och indikationer på att man även haft kavalleri på plats. Det viktigaste som framkommit tycks vara att borgen använts både i fred och i krig, och att man haft en permanent styrka huserad i garnisonen.