Anders & Tove Gillbring arbetar i nuläget med det återutgivna svenska rollspelet Western, under varunamnet Rävspel. Detta, nya Sverox, konvent och mycket annat diskuteras i denna intervju.

När och hur började ni rollspela?

– Anders började spela AD&D -82. Den första rollpersonen var en magiker som dog nästan direkt, nio meter in i grottan träffades han av fyra orchspjut… Resten av spelkvällen ägnades åt att kolla vad de andra gjorde, men det var ändå tillräckligt kul för att fortsätta…

Tove kom igång betydligt senare. Första spelkvällen var ett Drakar och Demoner-äventyr som klarades av hyfsat enkelt. Det var kul fram tills den sadistiske spelledaren hade ihjäl min rollperson genom att låta en sabeltandad tiger anfalla mig i sömnen… Hela partyt blev utraderat och det dröjde några år innan jag spelade igen…

Vilken genre eller vilket rollspel var favoriten?

– Vi började båda med fantasy, testade en del science fiction och skräck, men övergick sedan alltmer till Western. AD&D har förblivit en nostalgisk favorit för Anders, som är nyfiken på 3:e upplagan som kommer snart. Tove tycker Tomas Arferts Saga är det bästa fantasyrollspelet. Star Wars och Call of Cthulhu är andra trevliga spel, och Kult är oöverträffat i sin genre. Anders Thyberg arbetade ett tag på ett spel som kallades Replikant, som kunde blivit riktigt, riktigt bra.

Vilken är nuvarande favorit och har ni tid att spela numera?

– Western (ler). Det blir mest av det, då de flesta vi spelar med idag helst vill spela Western med Anders som spelledare… Dessutom tycker vi att det är en oerhört rolig kampanjmiljö som fungerar väl för flera olika typer av kampanjer. I samband med konvent blir det lite si och så med löpande kampanjer, men normalt sett spelar vi ca 2 gånger i veckan, fördelat på 5 olika kampanjer.

Hur började er karriär som rollspelsskapare?

– Anders ville spela i västernmiljö, men tyckte inte det fanns något tillräckligt bra spel. Istället började han utveckla ett eget, kallat Guld & Bly, baserat på AD&D. Två år och intensivt speltestande senare försökte han intressera Äventyrsspel och Anders Blixt för spelet på en spelkongress i Stockholm. Äventyrsspel trodde inte alls på kampanjmiljön, så Anders och hans vänner Anders Thyberg och Mikael Hermansson gjorde klart spelet på egen hand. Då det var färdigt startade de varumärket Lancelot Games tillsammans med killarna i Sundsvall och distributören Prins August. Tove kom in i bilden betydligt senare, i samband med att Blodspengar färdigställdes. Tillsammans har vi utvecklat spelet under hela 90-talet, helt enkelt genom att fortsätta spela. Då vi bestämde oss för att ge ut en tredje upplaga var det självklart att vi var lika insyltade båda två.

Hur var det att ta steget från frilansare till egenföretagare?

– Det har vi faktiskt aldrig tagit. Vi har båda valt att skriva Western och saker till det hela tiden, och aldrig varit inne och frilansat åt andra spel eller företag. (Det spanska rollspelsföretaget M+D Editores köpte dock publiceringsrätten på spanska på allt material till den förra upplagan av Western, för att kunna ta med det i sitt eget spel Far West. Innan Deadlands kom hade vi också en del diskussioner med Target om att göra ett skräckvästern, men bestämde oss för att det inte var vår grej.)

Går det överhuvudtaget att livnära sig på rollspel i Sverige?

– Förmodligen, men det är svårt. Ett av de största hindren ligger tyvärr så tidigt som i återförsäljarledet. För tio år sedan fanns det så många butiker som förde rollspel att det gick att få kostnadstäckning för alla utgifter direkt vid första försäljningstillfället. Nu krävs det att man är beredd att ta en ekonomisk risk varje gång man ger ut någonting nytt. Samtidigt skall man också ha klart för sig att varje ny produkt som släpps till ett spel hjälper till att sälja allt det som redan finns. Många säger att de vill ha ett komplett spel, där det inte behövs några supplement, samtidigt som de ändå avvaktar om det kommer någonting till det innan de köper ett nytt spel…

Hur var det att arbeta med Sverox?

– Väldigt, väldigt roligt mesta delen av tiden. Och lätt frustrerande emellanåt, som då Sverok skickade sitt material dagen efter tidningen redan borde ligga på tryck…

Vad anser ni om nya Sverox och beslutet att frångå tidningen till förmån för Internet i framtiden?

– Vi tycker det är oerhört märkligt att ett spelförbund, som Sverok ändå är, väljer att ha en tidning där allt spelrelaterat material är bannlyst. Under de förutsättningarna tycker vi att den nya redaktionen gjort ett acceptabelt jobb. Varför den blev dubbelt så dyr har vi något svårare att begripa… Att däremot sedan välja att lägga ner papperstidningen helt för att bygga en webbplats är både obegripligt och idiotiskt. En internetversion av tidningen skulle kunna vara ett schysst komplement till den tryckta tidningen, men inte istället för. Den tryckta tidningen fyllde flera funktioner den internetbaserade aldrig kan överta; den är någonting konkret att sätta i händerna på nyfikna, den går att dela ut både till ungdomar som är potentiellt nya medlemmar, till deras föräldrar som undrar vad de håller på med och kan spridas till exempel till bibliotek. Dessutom finns nu inget sätt att nå de ungdomar och medlemmar som inte är uppkopplade. Sverok har redan innan en väl fungerande hemsida där den internetbaserade tidningen inte lär fylla någon större funktion…

Frågan är hur Sveroks medlemmar ser på saken. Vill de överhuvudtaget ha en tidning, och hur vill de i så fall att den skall vara upplagd? Frågan om Sverox borde beröra betydligt fler än bara Sveroks styrelse…

Känner ni er orättvist behandlade av förbundets styrelse eller Rollspelssverige?

– Rollspelssverige känner vi oss synnerligen väl behandlade av (ler). Däremot anser vi att Sveroks förbundsstyrelse under Karl Nissfeldts ledning har agerat mycket märkligt. Det är ingenting konstigt med att man samarbetar om ett projekt ett tag, för att sedan gå vidare åt olika håll. Vi funderade ett bra tag innan vi lade in en ny offert, så hade Sverok inte velat fortsätta samarbetet hade vi kunnat komma överens både snyggt, snabbt och smidigt. Det mesta går att lösa om man pratar med varandra, men förbundsstyrelsen har valt total tystnad och hoppats att vi inte skall bry oss om att stämma dem för avtalsbrott. Det känns som ett oerhört trist slut på samarbetet.

Ni är ofta på konvent. Hur stor betydelse har dessa för er som personer, ert företag och Rollspelssverige tror ni?

– Vi tycker att konventen är väldigt roliga. Det är ett bra sätt att träffa våra spelare, ge andra som ännu aldrig testat att spela Western en chans att prova kampanjmiljön och att umgås med en massa trevliga människor. Vi brukar ha fullt upp från att vi packat upp till att vi åker hem, vilket är oerhört glädjande.

Det mesta av vår tid går åt till att spelleda Western, antingen rollspelet eller det figurspel vi tagit fram just för konvent från början (reglerna och några scenarioförslag ligger uppe gratis på www.rollspel.com). Vi tycker det är oerhört värdefullt att få chansen att träffa och prata med så många som spelar vårt spel, inte minst när bemötandet är så positivt som det är. Dessutom är konventen ett mycket bra skyltfönster för att visa upp Western, hittills har vi inte varit på ett enda konvent där inte någon varit omedveten om att spelet släppts innan de kom till konventet…

Konventen borde vara Rollspelssveriges livsnerv, det finns ingen annanstans så många träffas och spelar som där. Tyvärr gör reskostnaden att många bara åker till det konvent som ligger närmst, och knappt det. Här borde Sverok, och inte minst de olika distrikten, kunna göra en insats och arbeta mer aktivt på att sponsra medlemmarnas resor. SydCon och SnöKon är de två konvent vi tycker håller högst kvalitet på sina rollspelsarrangemang, vilket borde locka fler rollspelare än vad som sker idag. Utöver sin höga kvalitet har det dock gemensamt just att resorna blir dyra för de flesta…

Debatten kring komersiella rollspel tycks aldrig bedarra. Hur ser ni på motståndarnas argument?

– Den största skillnaden på ett kommersiellt och idéellt spel idag är att vi som ger ut spel tar en ekonomisk risk för att få det spritt. Gemensamt för alla oss som gör rollspel är att vi lägger mycket tid och arbete för att få ett spel så bra som möjligt. Om du aldrig vill ge andra en chans att spela det du gjort kan du ha det utspritt i sjutton olika block och pärmar, men i samma stund som någon annan än du skall ha glädje av det blir det mer jobb. Till att börja med måste du strukturera upp det så att det blir översiktligt och skriva ihop det så att det blir begripligt även för någon som inte har spelat det tio gånger tidigare med dig. Ger du ut det kommersiellt ställs också helt andra krav på omfattning, illustrationer och att det hela blir tryckbart.

Sedan finns det mycket gnäll på saker som görs ”bara för att företagen skall tjäna pengar”. Den trista verkligheten är att det kostar väldigt mycket bara att trycka spel och supplement. Självfallet vill man ha tillbaka de pengar man satsat, och helst få ihop åtminstone tillräckligt för att kunna fortsätta ge ut nya bra grejer.

Framgångsrika kommersiella spel har ytterligare en viktig betydelse: de är nyckeln till en bredare nyrekrytering. Om spelen går bra och finns i fler butiker kan ännu fler som ännu inte upptäckt hobbyn upptäcka den av en slump… Var hade rollspelshobbyn varit idag om inte Drakar och Demoner funnits? De flesta kan efter ett tag göra egna spel om de vill, men i början behövs någonting att utgå ifrån – ett färdigt spel.

Hur ser framtidsplanerna ut? Kommer ni satsa enbart på den inhemska marknaden?

– Vi har många planer och tankar på hur vi skall supporta Western inför framtiden. I stort sett kommer vi att fortsätta som hittills och ta fram mer omfattande bakgrundsmoduler, samtidigt som vi lägger ut mycket gratis material och äventyr på www.rollspel.com. Inte minst kommer vi att fortsätta att åka runt och ordna rollspelsturneringar på konvent. Vi har också bestämt oss för att släppa ett figurspel, efter alla önskemål vi har fått på konvent under åren. Det blir dock tidigast i vinter.

Sverige är vår hemmamarknad, och det mesta av vår projekt handlar fortfarande helt och hållet om vad vi skall ge ut på svenska. På sikt är det intressant att försöka nå ut även internationellt, och vi har en översättning av Western under produktion. Vi har dock ännu inte bestämt oss för hur vi skall lägga upp en sådan satsning, så vad som händer där får vi se.

Vad anser ni om den eminenta skriften Runan? (skrattar)

– Vi tycker det är mycket glädjande att Runan i en tid då alltfler fansin försvinner hela tiden utvecklas, förbättras och satsar på att bli ännu bättre.

Det skall bli spännande att fortsätta följa vad som händer (ler).