Illustration av indianhövdingen Cochise

Vem var egentligen denne så svartmålade indianhövding? Varför mördade Chirichua och andra apachestammar över 15 000 vita amerikaner under hans ledning? Och hur kom det sig att fred sedan slöts mellan indianerna i sydvästern och de vita nybyggarna?

Cochise var hövding över Ciricahua-stammen och en av de mest fruktade indianledarna i historien. Men faktum är att han också till en början var en av de få indianer som verkligen försökte samarbeta med vitskinnen.

Fram till 1860 levde Cochise i fred med nybyggarna, trots att de drog fram urskillningslöst över landet, byggde gruvor på stammens marker och slog upp dilligensstationer vid deras heliga platser. Cochise förstod att hans folk var tvungna att anpassa sig till den nya situationen och integrera sig med kontinentens nya invånare.

Trots Cochise förståelse och välvilja kom han att bli den indian som systematiskt och ytterst effektivt ledde en klappjakt på vita skalper.

Som vanligt i historien var det en ganska trivial händelse som utlöste hemskheterna. Fort Buchanan hade nyligen fått sig en ny befälhavare, löjtnant Nicholas Bascom, som ville visa sig auktoritär. När ett par indianer som passerade genom Ciricahua-stammens marker kidnappade en vit pojke fick Bascom sin chans att statuera ett exempel. Han bjöd in Cochise till en tillsynes fredlig förhandling och denne dök upp, godtrogen som han var. Med sig hade Cochise några familjemedlemmar och samtliga blev de vid ankomsten fängslade av Bascoms blårockar. Löjtnanten anklagade Cochise för kidnappningen men indianen nekade och erbjöd sig t o m att hjälpa till med efterspaningen. Detta gjorde Bascom ursinnig, han förkunnade skrikande att indianerna skulle hållas som gisslan tills pojken var återfunnen. Cochise insåg dödläget och försökte fly. Han lyckades, men hans släktingar blev kvar i fortet.

Cochise var upprörd och såg till att flera vita togs till fånga för att bytas mot fångarna på fortet. Bascom visade sig på styva linan och vägrade. I ett vredesutbrott råkade Cochise döda en av sina gisslan och i och med det började ett hemskt dödande från båda sidor. Omedelbart hängde Bascom Cochises bror och dennes barn och Cochise svarade med att börja utrota vita på och utanför stammens marker.

Apacherna under Cochises ledning använde sig av mycket listiga taktiker. Till exempel kunde de hålla reda på var de vita befann sig genom att använda röksignaler. Indianerna var också snabba och ljudlösa när de drog fram på de marker de kände till utan och innan. Man mördade och slaktade såväl män som kvinnor, djur som barn. Cochise insåg att det lönade sig att stjäla och röva, tillslut hade hans stam lagt beslag på materiel värt miljontals dollar.

Situationen blev så allvarlig att Förenta staternas president ingrep. President Ulysses Simpson Grant hade hört att Cochise egentligen var en rättskaffens man som i regel använde renhåriga metoder. Men ännu viktigare, Grant visste att indianhövdingen var starkt religiös. Sålunda tog han det vettiga beslutet att sända den erkänt religiöse majoren Oliver Otis Howard till sydvästern för att förhandla med Cochise.

1872 lyckades Howard få möjlighet att träffa Cochise. Majoren höll ett gastkramande tal om vikten av försoning och förlåtelse. Han gjorde tydligen intryck på hövdingen som bestämde sig för att diskutera det hela med sina stamfränder och med andra hövdingar. Snart dikterades indianernas villkor. Cochise krävde bland annat att hans stam skulle bli tilldelade ett stort reservat vari inga soldater skulle få röra sig. Dessa och samtliga av de andra kraven, varav flera riktigt hårda, accepterades utan vidare av presidenten. Fred inställde sig och inte en enda gång under Cochises levnadstid bröts pakten mellan de vita och indianerna.